Nu utreds hur godkända kunskaper i svenska och samhällskunskap ska bli krav för att bli svensk medborgare.
Moderaterna är kritiska till att utredaren hindras från att ge förslag på hur svenskt medborgarskap ska kunna dras tillbaka, till exempel för IS-terrorister.
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har enats om att tillsätta en utredning för att skärpa kraven på den som vill bli svensk medborgare. Gott så, tycker Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer, men han kritiserar att regeringen uttryckligen har skrivit in i utredningsdirektiven att inga grundlagsändringar får föreslås. Därigenom stoppas förslag som skulle göra det möjligt att dra tillbaka medborgarskapet för personer som har dubbla medborgarskap. Det kräver nämligen att grundlagen ändras.
– Genom den formuleringen utesluter regeringen den kanske mest akuta medborgarskapsfrågan, nämligen att Sverige saknar möjlighet att återkalla medborgarskap, exempelvis för personer som har stridit för IS och har begått terrorbrott, säger Strömmer.
Sverige sticker ut
Han pekar på att andra nordiska länder har möjligheten, liksom flera andra europeiska länder. Det är snarare Sverige som sticker ut, menar han.
– Regeringen ligger många steg efter. Den stora principiella frågan, nämligen att Sverige är värnlöst mot människor som missbrukar det svenska medborgarskapet, den frågan väljer regeringen uttryckligen att hindra utredaren att titta på.
I dagsläget är det M och SD som driver frågan om att kunna återkalla medborgarskap.
Justitieminister Morgan Johansson (S) håller inte med Gunnar Strömmer. Han konstaterar i ett skriftligt svar:
"I Sverige ändrar vi inte grundlagen om det inte finns brett parlamentariskt stöd."
Det som däremot ingår i utredningens uppdrag är att senast den 15 oktober nästa år lägga förslag på hur prov i svenska och samhällskunskap ska utformas och bedömas för att avgöra om någon kan bli svensk medborgare.
Språk är inkörsporten
"Språk är ingången till jobb och etablering i samhället. Goda möjligheter till språkundervisning och utbildning är en förutsättning för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och samhället i stort. Samtidigt är det viktigt att kraven utformas rättvist, rättssäkert och ändamålsenligt", skriver Johansson.
Utredaren ska också titta på andra frågor som rör medborgarskap, bland annat möjligheten för föräldrar att ansöka om att barns medborgarskap dras tillbaka. För att skydda barn mot hedersrelaterat förtryck kan den möjligheten behöva begränsas, anser de fyra partierna.
Utredningen ska även se över om det går att försvåra för vissa grovt kriminellt belastade unga att bli svenska medborgare, samt titta på regelverket för statslösa barn som föds i Sverige.
Den 1 maj 2021 ska utredningen lämna sitt slutbetänkande.
(Maria Davidsson/TT)
