loadingLibanons president Michel Aoun (till vänster i bild) och premiärminister Hassan Diab. Foto: Bilal Hussein/AP/TT
Libanons president Michel Aoun (till vänster i bild) och premiärminister Hassan Diab. Foto: Bilal Hussein/AP/TT
Utrikes

Libanon har fått en ny regering – till slut

Epoch Times

De kommer inte att få det lätt. Men 20 personer har hur som helst accepterat att bli ministrar och Libanons nya regering har offentliggjorts.

Efter många misslyckade försök att forma en ny regering sedan premiärminister Saad al-Hariri avgick i slutet av oktober inför landsomfattande demonstrationer har nu landets politiska vakuum fyllts.

Den 60-årige tidigare utbildningsministern Hassan Diab fick redan i december i uppdrag av president Michel Aoun att bilda ny regering som premiärminister. Men nu har han lyckats med det delikata uppdraget att förhandla fram en lösning som alla landets många religiöst och etniskt grundade politiska krafter kan acceptera, och ministrarna namngavs under tisdagskvällen.

Det lär inte bli en dans på rosor för någon av dem.

Den 60-årige tidigare utbildningsministern Hassan Diab är premiärminister i Libanon. Foto: Hussein Malla/AP/TT-arkivbild

Möta kraven

En av många svåra nöter att knäcka för regeringen är allmänhetens bristande förtroende. Libanons politiska elit är liten, och ofta tätt sammankopplad med den ekonomiska eliten, och de demonstrationer som bara fortsatt och fortsatt har övergått till krav på mer genomgripande konstitutionella reformer och på att bryta sönder ett system som många betraktar som korrupt ända in i kärnan.

Enligt Hassan Diab ska regeringen kämpa för att tillmötesgå proteströrelsens krav, inte minst om hårdare tag mot korruptionen.

Det här är en regering som representerar ambitionerna från de demonstranter som har mobiliserat över hela landet i mer än tre månader, säger han.

Posten som utrikesminister går till Nassif Hitti, landets tidigare ambassadör till Arabförbundet.

Låser växelkurs

Den mäktiga Iranstödda shiamuslimska Hizbollahrörelsen har fått två ministrar, däribland hälsovårdsministern – en post rörelsen hade även i den förra regeringen.

Ett annat jätteproblem är att Libanon är svårt skuldsatt. Ekonomen Ghazi Wazni, som fått det svåra jobbet som finansminister, lär få det hett om öronen.

Det var också förslag för att hantera den skenande statsskulden som startade protesterna som ledde till al-Hariris fall. Den nya regeringen kommer att tvingas till en lång rad beslut som kommer att svida rejält hos många.

Diab betonar täta överläggningar med landets centralbankschef, bevarad ekonomisk stabilitet samt att regeringen ska vara "snabb men inte förhastad" i sina åtgärder mot den ekonomiska och finansiella krisen.

Branschorganisationen för Libanons valutaväxlare har nu slutit en överenskommelse med centralbanken om att det libanesiska pundet från och med onsdagen har en låst växelkurs på 2 000 mot 1 amerikansk dollar.

(TT-Reuters)

Libanons politik

(TT)

Libanon är en sekulär republik där olika religiösa grupper delar på makten enligt ett bestämt mönster, bland annat ska presidenten vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

Enligt författningen ska parlamentsval hållas vart fjärde år. Men mellan 2009 och 2018 hölls inga val på grund av politiska problem. Det tog också ända fram till årsskiftet innan en regering var på plats efter valet i maj i fjol.

Rösträttsåldern är 21 år. Militärer får inte rösta.

Parlamentets 128 medlemmar stiftar landets lagar.

Vart sjätte år väljer parlamentet president. För att bli vald krävs två tredjedelar av parlamentsledamöternas röster. Om det inte lyckas hålls en andra valomgång där det räcker med enkel majoritet, det vill säga minst 50 procent av rösterna.

Presidenten utser premiärministern i samråd med parlamentet. Premiärministern utser i sin tur sin regering i samråd med presidenten.

Presidenten är formellt landets överbefälhavare, men regeringen kontrollerar militären.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Källa: UI/Landguiden

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingLibanons president Michel Aoun (till vänster i bild) och premiärminister Hassan Diab. Foto: Bilal Hussein/AP/TT
Libanons president Michel Aoun (till vänster i bild) och premiärminister Hassan Diab. Foto: Bilal Hussein/AP/TT
Utrikes

Libanon har fått en ny regering – till slut

Epoch Times

De kommer inte att få det lätt. Men 20 personer har hur som helst accepterat att bli ministrar och Libanons nya regering har offentliggjorts.

Efter många misslyckade försök att forma en ny regering sedan premiärminister Saad al-Hariri avgick i slutet av oktober inför landsomfattande demonstrationer har nu landets politiska vakuum fyllts.

Den 60-årige tidigare utbildningsministern Hassan Diab fick redan i december i uppdrag av president Michel Aoun att bilda ny regering som premiärminister. Men nu har han lyckats med det delikata uppdraget att förhandla fram en lösning som alla landets många religiöst och etniskt grundade politiska krafter kan acceptera, och ministrarna namngavs under tisdagskvällen.

Det lär inte bli en dans på rosor för någon av dem.

Den 60-årige tidigare utbildningsministern Hassan Diab är premiärminister i Libanon. Foto: Hussein Malla/AP/TT-arkivbild

Möta kraven

En av många svåra nöter att knäcka för regeringen är allmänhetens bristande förtroende. Libanons politiska elit är liten, och ofta tätt sammankopplad med den ekonomiska eliten, och de demonstrationer som bara fortsatt och fortsatt har övergått till krav på mer genomgripande konstitutionella reformer och på att bryta sönder ett system som många betraktar som korrupt ända in i kärnan.

Enligt Hassan Diab ska regeringen kämpa för att tillmötesgå proteströrelsens krav, inte minst om hårdare tag mot korruptionen.

Det här är en regering som representerar ambitionerna från de demonstranter som har mobiliserat över hela landet i mer än tre månader, säger han.

Posten som utrikesminister går till Nassif Hitti, landets tidigare ambassadör till Arabförbundet.

Låser växelkurs

Den mäktiga Iranstödda shiamuslimska Hizbollahrörelsen har fått två ministrar, däribland hälsovårdsministern – en post rörelsen hade även i den förra regeringen.

Ett annat jätteproblem är att Libanon är svårt skuldsatt. Ekonomen Ghazi Wazni, som fått det svåra jobbet som finansminister, lär få det hett om öronen.

Det var också förslag för att hantera den skenande statsskulden som startade protesterna som ledde till al-Hariris fall. Den nya regeringen kommer att tvingas till en lång rad beslut som kommer att svida rejält hos många.

Diab betonar täta överläggningar med landets centralbankschef, bevarad ekonomisk stabilitet samt att regeringen ska vara "snabb men inte förhastad" i sina åtgärder mot den ekonomiska och finansiella krisen.

Branschorganisationen för Libanons valutaväxlare har nu slutit en överenskommelse med centralbanken om att det libanesiska pundet från och med onsdagen har en låst växelkurs på 2 000 mot 1 amerikansk dollar.

(TT-Reuters)

Libanons politik

(TT)

Libanon är en sekulär republik där olika religiösa grupper delar på makten enligt ett bestämt mönster, bland annat ska presidenten vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

Enligt författningen ska parlamentsval hållas vart fjärde år. Men mellan 2009 och 2018 hölls inga val på grund av politiska problem. Det tog också ända fram till årsskiftet innan en regering var på plats efter valet i maj i fjol.

Rösträttsåldern är 21 år. Militärer får inte rösta.

Parlamentets 128 medlemmar stiftar landets lagar.

Vart sjätte år väljer parlamentet president. För att bli vald krävs två tredjedelar av parlamentsledamöternas röster. Om det inte lyckas hålls en andra valomgång där det räcker med enkel majoritet, det vill säga minst 50 procent av rösterna.

Presidenten utser premiärministern i samråd med parlamentet. Premiärministern utser i sin tur sin regering i samråd med presidenten.

Presidenten är formellt landets överbefälhavare, men regeringen kontrollerar militären.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Källa: UI/Landguiden

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024