I förra veckan publicerade Expressen debattartikeln Musikaliska kvarteret är hotat av byråkrater, undertecknad av en mängd kända namn ur Stockholms kulturelit. Konserthuschefer, konstnärliga ledare och rektorer tog till orda. I ett upprop manade de till besinning och klartänkthet. Situationen är allvarlig, mer allvarlig än den ser ut vid första anblicken.

Debattartikeln tar upp att Musikaliska kvarteret i Stockholm står under akut hot. Efter ett intensivt arbete för att sjösätta en livsviktig satsning på musiken och kulturen i huvudstaden sköt Statens fastighetsverk det förberedande arbetet och de formulerade målsättningarna och visionerna i sank. Utan en förståelse för kulturlivets premisser höjde verket hyran från 4,1 till 6,5 miljoner kronor. Det är en höjning som i dagsläget är omöjlig att klara av. Det framstår som att det statliga verket vill gräva guld där det inte finns något guld att hämta.

Idén om en plats där de musikaliska konsterna skulle samsas och vara en livaktig och kreativ miljö, växte fram under mer än 40 år. För två och ett halvt år sedan började Blåsarsymfonikerna tillsammans med Statens fastighetsverk sätta planen om stadens musikaliska kvarter i verket. Den historiska fastigheten ligger på en av stadens mest anrika adresser vid Nybroviken och inrymmer en konsertsal med utmärkt akustik. Där finns Blåsarsymfonikerna, folk- och världsmusikscenen Stallet världens musik, artistkollektivet Blinda tigern, operatören Musikaliska kvarteret och Kungliga Musikaliska Akademien. Förra året fann även Early Music Sweden en permanent scen för sin konsertverksamhet. Visionen var att Musikaliska kvarteret skulle bli en hemvist och ett ankare för många kulturverksamheter. I debattartikeln lyfter undertecknade fram att: ”Det är ett hus som är vårt gemensamma kulturarv och som bör vara öppet för både utövare och publik. Allt annat är slöseri med vårt gemensamma kapital.”