Mediekanalen Exakt24 rapporterar i skrivande stund fortlöpande om den våldsbejakande vänstergruppen AFA i Göteborg. Detta har satt ljuset på den relation som råder mellan många av de så kallade alternativmedierna och de etablerade medieaktörerna.
Exakt24:s rapportering kring AFA befinner sig i gränslandet mellan politisk aktivism, rättslig kamp och grävande journalistik. En av de involverade journalisterna från Exakt24 är en ung, profilerad företrädare för det nationalistiska partiet Alternativ för Sveriges (AfS), Christian Peterson. Han har, enligt rapporteringen, utsatts för våldsam förföljelse av sina politiska motståndare i det autonoma vänsternätverket AFA (Antifascistisk aktion).
Exakt24 har bland annat avslöjat att en AFA-aktivist, som nu är föremål för en polisutredning för händelserna kring Peterson, jobbar som sjuksköterska på Sahlgrenska sjukhuset. AFA-aktivisten har enligt Exakt24 i podcasts uttryckt sig våldsamt om att kasta bomber inne på Sahlgrenska och att hugga ungmoderater med kniv i njuren. Dessutom har kanalen identifierat ett antal medarbetare på Sahlgrenska som man bedömer har kopplingar till extremvänstern och som skyddar aktivisten. Man har uppmanat allmänheten att hjälpa dem att ställa Sahlgrenska till svars.
Om detta kan man ha åsikter eller inte. Men det som är talande för den svenska mediala situationen 2021 är hur Exakt24:s absoluta motpol, landets största morgontidning Dagens Nyheter, väljer att bildsätta händelserna. Deras artikel handlar nämligen om att Sahlgrenska utsätts för en "allvarlig påverkanskampanj". Exakt 24:s besvärande uppgifter om sjuksköterskan/aktivisten utforskas inte i artikeln, utan fokus ligger istället på att utmåla konkurrentens gräv som något djupt problematiskt och farligt.
Att det finns olika måttstockar i de stora medierna vad gäller det som kallas våldsbejakande extremism är ingen nyhet. Att de stora medierna med alla medel försöker bekämpa och delegitimera sina alternativa konkurrenter är i sig heller inte underligt, även om styrkeförhållandena kan sticka i ögonen.
Nej, det som denna text vill belysa är det faktum att det pågår en rent politisk kamp mellan olika medier i dag, som är ett tämligen nytt fenomen. Och den drivs primärt på av den större och starkare parten, till vilken DN räknas.
DN:s artikel om Sahlgrenska är inte främst en artikel om Sahlgrenska; den är en politisk attack på Exakt24. Det handlar inte om att man i idédebattens form identifierar och angriper en mediekanal med en annan politisk färg. Inte heller handlar det om att man som en kommersiell aktör med marknadsmässiga medel försöker konkurrera ut en annan. Det handlar om att man använder sin ställning som en av de största mediekanalerna i landet för att försöka skada vad man uppfattar som en politisk fiende, med förment nyhetsrapportering som vapen.
Precis som DN är långt ifrån ensamma om den här sortens krypskytte, så är det inte heller första gången man gör så här. Tidigare har man bland annat försökt skada kanaler som Nyheter Idag och Samhällsnytt. Det här är exempel på hur media blivit ett hett, parallellt politiskt slagfält, där man inte skyr några medel. Men det är en kamp där stridslinjerna sällan beskrivs eller definieras.
Den politiske tänkaren Carl Schmitt definierade i sin skrift "Det politiska som begrepp" politikens grundläggande distinktion såsom den mellan vän och fiende. Det här är en existentiell motsättning, där man erkänner att konflikt, rentav våld, i sista hand kan uppstå. Den kan gälla mellan stater, men även inom stater, mellan olika politiska läger, om motsättningen är så fundamental att den inte kan jämkas ihop. Flera har observerat att den här distinktionen allt mer slätas över i den liberala världsordningen, där allting förväntas kunna lösas genom förhandlingar och majoritetsbeslut, och alla förväntas ställa upp på samma spelregler.
Alla ställer så klart inte upp på den liberala demokratin; AFA uttrycker till exempel tydligt att man ser Alternativ för Sverige som sin fiende ("fascister"), med vilken fredlig samvaro är utesluten. Men inom den politiska mittfåran råder det liberala paradigmet, och både ton och metoder är hövliga. Att det finns en djupgående, kanske fundamental politisk konflikt kring vad Sverige ska vara, sipprar i dag kanske tydligast ut i den mediala situationen. Oavsett vad de större medierna säger officiellt, så talar deras agerande ofta sitt tydliga språk. De ser många av "alternativmedierna" inte bara, eller ens främst, som ekonomiska konkurrenter eller debattmotståndare. De ser dem som – i Schmitts bemärkelse – fiender.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
