Årets kanske viktigaste och på samma gång mest surrealistiska SVT-ögonblick ägde rum den 28 april. Då intervjuade stjärnintervjuaren Anders Holmberg nämligen självaste Kinesiska kommunistpartiet i programmet "30 minuter".
Kinesiska kommunistpartiet (KKP) är världens mest brutala, blodbesudlade totalitära regim. Epoch Times grundades av exilkineser i USA för snart två årtionden sedan, delvis som ett sätt att berätta om KKP:s brott. Vid den tiden var inte västerlandet särskilt intresserat eller uppmärksamt på det moraliska, ekonomiska och konkreta geopolitiska hot som KKP utgör. Mycket har hänt sedan dess, och västerlandets medvetenhet är i dag på en helt annan nivå, inför KKP:s fullt ut avslöjade supermaktsambitioner.
Holmberg, som är en god intervjuare, använder sitt långintervjuformat för att få makthavare och inflytelserika personer att svara på hårda frågor. Inte sällan lyckas han rätt bra med svenska politiker, och hans skeptiska min medan han lyssnar på deras slingrande svar har blivit smått legendarisk.
Att Holmberg alltså tog sig an att intervjua Kinas ambassadör Gui Congyou kan betraktas på ett av två sätt: Endera var han ofattbart naiv, om han trodde att han skulle kunna utkräva ansvar av KKP på samma sätt som av Märta Stenevi eller Richard Jomshof. Eller så var planen hela tiden att faktiskt visa hela svenska folket, på bästa sändningstid, KKP:s rätta ansikte.
Om avsikten var den senare så måste Holmberg i sanning gratuleras. Men han hade också en förträfflig medhjälpare. Den som följt Guis framfart sedan han blev ambassadör i Sverige har kunnat konstatera att han är en okultiverad, brutal politruk av ett slag som det finns tusentals av, om inte miljoner, inom KKP. Att han skickades hit är faktiskt svårt att läsa som något annat än en ren förnedring: KKP vill att Sverige ska känna sig obetydligt.
Holmberg väljer att fokusera på Xinjiang, Gui Minhai och en mer allmänt hållen fråga om KKP:s politiska system. Men själva frågorna är egentligen oviktiga; det relevanta är Gui Congyous reaktioner. Med stel blick spottar han tillbaka den mest elementära kommunistpartilinjen, med alla dess uppenbart absurda lögner, på Holmberg. Den som någonsin sett Kinas utrikespolitiska talespersoner i aktion blev inte förvånad, men en och annan vanlig svensk i tv-soffan, utan vana av KKP:s metodik, satte förhoppningsvis kvällsteet i halsen.
För det finns nämligen ingenting normalt, ingenting mänskligt med varken Guis beteende eller KKP:s ideologi. Det här är en organisation för vilken inga värden existerar bortom dess eviga fortlevnad och dominans. Gui brukar konsekvent det totalt förvridna KKP-språket, där orden låter bekanta, men i själva verket har en för oss totalt främmande betydelse. När han säger "fakta" menar han det som gynnar kommunistpartiet. När han säger "objektiv" menar han positivt inställd till kommunistpartiet. När han säger "Kina är ett demokratiskt land där folket bestämmer"... Ja, ni förstår själva.
Bara två gånger under intervjun uppvisar Gui någonting som för en svensk tittare påminner om mänskliga drag. Första gången är när Holmberg frågar hur han ställer sig till att flera svenska partier kräver hans utvisning. Då hånskrattar han, och det tycks komma från hjärtat. Det är också enda gången under intervjun han skrattar. Andra gången är när han säger "Kinesiska kommunistpartiet är inte rädda för någon". Då sveper en skugga av genuin skräck faktiskt över hans mödosamt sammanhållna stenansikte.
Självklart hade ingenting vettigt kunnat framkomma i den här intervjun, oavsett omständigheter. Även om Gui bytts ut mot en smidigare, mer kultiverad ambassadör, så hade denne bara levererat samma partilinje, fast på ett aningen mindre stötande vis. Det är ju inte heller egentligen en rimlig tanke att en ambassadör skulle låta sig ställas till svars av en journalist för sitt lands agerande. Inte ens en ambassadör som representerade en normal, legitim regim hade svarat ärligt och ogarderat på Holmbergs låtsat naiva frontalangrepp. Men att frågorna ändå ställdes gav svenska tv-tittare en sällsynt chans att blicka in i KKP:s sanna natur.
Vi kan bara hoppas att så många svenskar som möjligt ser det här programmet. Även någon som inte vet något alls om sakfrågorna torde känna instinktivt att Gui Congyou och det han representerar inte är något normalt, utan något man ska hålla sig så långt borta från som möjligt. Och det är sannerligen något som alla världens människor behöver förstå.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
