Livet är inte alltid en dans på rosor. Människor får uppleva både lycka, sorg och lidande. Några av oss tenderar att bli överväldigade av lidandet, medan andra försöker övervinna sina svårigheter. Det här är berättelsen om en vietnamesisk krigsveteran, Nguyen Huu Chinh, som upplevde stora svårigheter under kriget men som ändå lyckades bli läkare. Efter att länge ha längtat efter sanningen fann han till sist vägen.
70-talet var en svår tid för vietnameserna. I min hemstad var många fattiga. Mina föräldrar var bönder, som inte kunde ha något riktigt bröllop eftersom människor svalt på den tiden. De bestämde sig därför att bara leva tillsammans. Jag föddes in i en familj med sju barn, och jag var den tredje sonen.
En svår barndom
Vi var fattiga och min äldste bror dog vid 3 års ålder. Min näst äldste bror tog värvning i armén. Sålunda föll ansvaret för att ta hand om mina yngre syskon på mina axlar.
När jag föddes drabbades min mamma av en allvarlig influensa och lunginflammation och var sedan för det mesta sjuk och svag. Jag växte upp som ett magert och sjukt barn. Min pappa var nästan förlamad, men han fick så småningom lite medicinsk behandling och kunde gå igen. Han var dock väldigt svag och kunde inte utföra sitt jobb effektivt.
Att växa upp i en familj som hade det så svårt var verkligen hjärtskärande. Jag längtade efter en väg som kunde ge lindring till dem jag älskade.
Jag förlorade min arm i kriget
I början av 80-talet gick jag med i armén. Trots att jag var liten och tunn hade jag inga svårigheter med att gå igenom de militära proven. Jag antar att det berodde på att jag hade en tuff barndom. Jag tillbringade några år på slagfältet, en grym plats. Jag återvände sedan hem som en krigsveteran. I mitt hälsointyg stod det: Hjärnskada, granatsplitter i skallbenet, förlust av höger underarm, två brutna fingrar i vänster hand, nackskada och ytterligare mindre skador över hela kroppen.
Jag återvände hem som handikappad, och jag hade ingenting. Ödet tog dock över och spelade en viktig roll när jag hittade min fru. Hon accepterade mina funktionshinder och hon gav mig glädje och tröst. Hon uppmuntrade mig också att övervinna mina utmaningar och ta steg för att gå vidare i livet. Under 90-talet bestämde jag mig för att lära mig sy och bli skräddare.
Men livet var svårt, kompensationen jag fick från militären täckte inte alls familjeutgifterna. För att få det att gå ihop började min fru väva träkorgar. Jag hjälpte henne genom att bära allt material hon behövde. Vi hade också börjat med biodling och jordbruk.
På grund av lidandet som jag genomgick så förstod jag att ingen levde ett perfekt liv och att livet hade sina upp- och nedgångar. Men det som verkligen överraskade mig var det faktum att det hade sänkt min familj så mycket. Min fru blev allvarligt sjuk, och för att rädda hennes liv och undvika dyr behandling som jag inte hade råd med, så vände jag mig till traditionell kinesisk medicin och studerade den.
Sjukdom inte enda formen av lidande
När jag började studera traditionell kinesisk medicin undrade jag hur jag skulle kunna befria mig från allt lidande. Jag insåg att sjukdom inte är den enda formen av lidande, och att det är omöjligt för en läkare att bota alla sjukdomar. Mitt hjärta längtade efter att finna en väg mot upplysning, och jag ägnade tio år åt att hitta en väg som skulle kunna rädda mig.
Efter två år tog mitt liv en annan vändning när jag köpte två buddhistiska skrifter. Jag började följa buddhismens filosofier. Jag fortsatte söka under 10 år och gick från en metod till en annan. Jag sprang runt i cirklar och försökte hitta svaren på mitt liv. Allt detta fick mig att känna mig helt slut.
Under denna period försämrades min hälsa och andra sjukdomar tillkom. Dessutom försämrades min frus tillstånd alltmer med tiden. Jag kände mig helt förlorad, och var förvirrad, modfälld och desperat.
En andlig väg gav mig frid
Sedan kom en oväntad vändning i mitt liv. Under det vietnamesiska nyåret 2013 gav en av mina släktingar mig en bok som heter "Zhuan Falun " och som helt förändrade mitt liv. Jag blev helt betagen av denna gåva och sträckläste den under några dagar. Jag kunde inte få nog av boken, eftersom varje ord berörde mitt hjärta och öppnade mina ögon för sanningen. Alla mina frågor som jag hade längtat efter att hitta svar på blev besvarade, klart och tydligt. För mig var boken helt ovärderlig.
Jag tyckte det var synd att jag inte hade börjat läsa boken innan, eftersom jag tidigare hade introducerats för metoden av min systerdotter. Boken var som solen i mina bittra dagars mörker och hjälpte mig att förstå Falun Dafa.
Min fru och jag läste boken "Zhuan Falun" varje dag och försökte ta till oss principerna sanning, godhet och tålamod. Jag försöker att med största allvar följa dessa principer i mitt dagliga liv. Med hjälp av varje lektion från "Zhuan Falun" har jag kunnat förändra mitt liv och min själ. Jag har också funnit ett mentalt och fysiskt välbefinnande och detta har varit mitt största mirakel. De bördor som tyngde mina axlar och de svårigheter som tyngde mig försvann som om de aldrig hade funnits.
Jag insåg också att jag hade varit en eländig läkare som inte kunde göra någonting för andra eller för mig själv. Men efter att jag och min fru har tagit till oss utövningsmetoden så har saker och ting förändrats, och min fru mår nu utmärkt.
Men det var inte bara vi som fick uppleva mirakler: Vår son återhämtade sig från ett synfel och i klass 11 gick han från att vara en medelmåtta till att bli en elev på toppnivå. Min 80-åriga mamma återhämtade sig från kronisk lunginflammation efter att ha utövat Falun Dafa och är nu i toppform. Hon säger ofta till sina grannar:
– Det här livet hade varit så bortslösat om jag inte hade fått kännedom om "Zhuan Falun".
"Zhuan Falun" och Falun Dafa har varit ett mirakel som förändrat våra liv. Jag hoppas att du också en dag kommer att kunna hitta sanningen som du längtat efter.
Mannen köpte ett hus – visste inte att han fick en hund på köpet
Slav under kommunismen