loading




Bland annat av rädsla för att göra fel i vallokalen, röstar funktionsnedsatta i mindre utsträckning än andra. Foto: Jeppe gustafsson/Shutterstock
Bland annat av rädsla för att göra fel i vallokalen, röstar funktionsnedsatta i mindre utsträckning än andra. Foto: Jeppe gustafsson/Shutterstock
Inrikes

Lägre valdeltagande bland dem med funktionsnedsättningar

Camilla Johansson

Att alla som vill kan rösta och delta i valprocessen är en avgörande del av demokratin. Men bland personer med funktionsnedsättningar är valdeltagandet lägre än bland personer utan dessa nedsättningar.

Det är skillnad i valdeltagandet mellan personer med och personer utan funktionsnedsättningar. Bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar är det så många som sex av tio som inte röstar i allmänna val.

Detta har sällan med ett bristande intresse för politik att göra, utan mer med en rädsla för att göra fel i vallokalen, och en bristande kunskap om hur själva röstandet går till.

Demokratiska rättigheter i valtider

Sverige har undertecknat den konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) som FN antog 2006.

Konventionen har som syfte att främja, skydda och säkerställa fullt och lika åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. 

Rösträtten är den mest grundläggande demokratiska rättighet vi har – att alla ska kunna rösta är grunden i en demokrati. 

Artikel 29 anger att konventionsstaterna ska

• säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på samma villkor som andra, direkt eller genom fritt valda ombud

• säkerställa att valprocedurer, anordningar och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda

• garantera att personer med funktionsnedsättning fritt kan uttrycka sin vilja som väljare.

Källa: SCB

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading




Bland annat av rädsla för att göra fel i vallokalen, röstar funktionsnedsatta i mindre utsträckning än andra. Foto: Jeppe gustafsson/Shutterstock
Bland annat av rädsla för att göra fel i vallokalen, röstar funktionsnedsatta i mindre utsträckning än andra. Foto: Jeppe gustafsson/Shutterstock
Inrikes

Lägre valdeltagande bland dem med funktionsnedsättningar

Camilla Johansson

Att alla som vill kan rösta och delta i valprocessen är en avgörande del av demokratin. Men bland personer med funktionsnedsättningar är valdeltagandet lägre än bland personer utan dessa nedsättningar.

Det är skillnad i valdeltagandet mellan personer med och personer utan funktionsnedsättningar. Bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar är det så många som sex av tio som inte röstar i allmänna val.

Detta har sällan med ett bristande intresse för politik att göra, utan mer med en rädsla för att göra fel i vallokalen, och en bristande kunskap om hur själva röstandet går till.

Demokratiska rättigheter i valtider

Sverige har undertecknat den konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) som FN antog 2006.

Konventionen har som syfte att främja, skydda och säkerställa fullt och lika åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. 

Rösträtten är den mest grundläggande demokratiska rättighet vi har – att alla ska kunna rösta är grunden i en demokrati. 

Artikel 29 anger att konventionsstaterna ska

• säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på samma villkor som andra, direkt eller genom fritt valda ombud

• säkerställa att valprocedurer, anordningar och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda

• garantera att personer med funktionsnedsättning fritt kan uttrycka sin vilja som väljare.

Källa: SCB

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024