Kulturkrönikan: Toner och ljud genom historien – del 2
Sfärernas musik
Ljud och toner har varit framträdande genom den mänskliga historien. Vissa ljud har ansetts heliga, medan vissa ljud har varit destruktiva. Foto: Bilbo Lantto


I en miniserie i tre delar berättas om toner och ljud. Olika tidsepoker och kulturer har undersökt och beskrivit ljud på olika sätt. I det här avsnittet ska vi se på hur olika skapelseberättelser refererar till ljud.

Forntidsfolk har använt ljud för att skapa eller rasera byggnadsverk.

Det finns skapelseberättelser som beskriver hur världen skapades genom ljud. Inom bland annat hinduism och buddhism beskrivs att Aum, ૐ, är ett heligt ljud. Aum ses inom hinduismen som den heligaste av alla stavelser och det ursprungliga ljudet i kosmos, och symboliserar också universum och det gudomliga. Kosmos uppkom av den resonans som följde på att Aum uttalades.

Aum består av tre ljud med olika betydelser: a står för skapande, u för bevarande och m för upplösning. Att ljuda Aum har en lång historia i Asien. Nuförtiden används ibland Aum i väst när yoga och meditation utövas, och sägs lugna sinnet och kroppen. 

I Kristendomen finns skapelsen beskriven i Gamla Testamentet i Bibeln. Det börjar med: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: Ljus, bli till! Och ljuset blev till.”

Det var alltså genom att tala som Gud skapade världen. Det var genom ordet som skapelsen manifesterade sig. 

Speciella ljud har alltså ansetts heliga och ord har använts för att skapa, men det finns berättelser där ljud även använts till att förstöra. I Josua 6 i Bibeln går det att läsa om förstörelsen av Jerikos murar: ”Och sju präster skola bära de sju jubelbasunerna framför arken; men på sjunde dagen skolen I tåga omkring staden sju gånger; och prästerna skola stöta i basunerna. Och när det blåses i jubelhornet med utdragen ton, och I hören basunljudet, skall allt folket upphäva ett stort härskri; då skola stadsmurarna falla på stället, och folket skall draga in över dem, var och en rätt fram.” 

Med hjälp av olika ljudinstrument har även tibetanska munkar påverkat sten och materia. Den svenske professorn Henry Kjellson beskrev redan för 60 år sedan på vilket sätt tibetanska munkar kunde förflytta sten. En kollega till Kjellson, dr Linauer, hade med egna ögon sett tekniken som användes.

Så här skriver Kjellson i boken Teknik i Forntiden: ”Linauer meddelade att munkarna med tonvågor byggt upp höga berg eller murar för skydd kring Tibet. Han var närvarande när ett stort magasin byggdes med hjälp av tonvågor. Härvid användes tvenne musikinstrument och tvenne reflektorskärmar.”

I boken beskrivs också annan teknik som använts runt om i världen för tusentals år sedan. Det framstår som att dagens teknik och förståelse för ljud som kraftverktyg är mindre avancerad än i forntiden. 

Det finns mycket material att läsa om forntida tekniker och förhistoriska civilisationer på internet idag – såväl vetenskapliga studier som hemsnickrade teorier. Det som alla tycks enas kring är att det finns väldigt mycket som vi inte vet och att mycket vedertagen forskning också är baserad på antaganden och teorier. För den intresserade finns en hel del att studera, varifrån man kan dra sina egna slutsatser.

I nästa veckas avsnitt ska vi se på ingenjören och uppfinnaren Nikola Teslas forskning om ljud, den japanska författaren och forskaren Masaru Emotos forskningsresultat, samt ta del av det USA-baserade Argonne National Laboratorys forskning i akustisk levitation.

Kristina I. Kleinert är danspedagog med inriktning klassisk balett. Hon har en MA i Samtida dansdidaktik inriktning koreografi. Hon har också kandidatuppsats i teatervetenskap samt studier i bildterapi.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info: