Det finns tillfällen då en scenföreställning, en roman eller ett musikstycke griper tag och skakar om, kanske vänder upp och ner på invanda mönster och tankekonstruktioner. Det händer inte ofta, men när det händer blir kulturen en transformativ kraft i människan.

Jag minns stunden i mörkret i teatersalongen när tiden för ett ögonblick stod stilla. Scenartisterna gestaltade livsskeden med en närvaro som levandegjorde berättelsen. Det gick inte att värja sig från den blottställda människan på scenen. Upplevelsen berörde hjärtat med en obändig kraft, och gav insikt om att det i berättelsen var mörkret som gav ljus åt det goda; som fick godheten att framstå som absolut nödvändig.