Krönika: Kan insekter i dieten lösa klimatkrisen?



Från och med 2023 har EU-kommissionen beslutat att tillåta tillsättning av insekter till bakverk, bearbetade potatisprodukter, majsmjöl, pizza, jordnötssmör, soppor, köttersättning, flerkornigt bröd, mjölkbaserade fermenterade produkter, pasta, samt i charkuterier och andra halvprodukter. Lagen träder i kraft den 24 januari.

De flesta är sannolikt inte ens medvetna om att insekterna inom kort kan ha krupit in på deras tallrikar, och för de konsumenter som inte känner för att krydda anrättningen med ryggradslösa småkryp gäller det att hädanefter hålla ögonen öppna efter följande termer i innehållsförteckningarna: Tenebrio molitor (mjölmask), Locusta migratoria (europeisk vandringsgräshoppa), Acheta domesticus (hussyrsa), samt Alphitobius diaperinus (buffalolarv).

Vi hade 22 ledamöter, varav de flesta sedermera har avgått, vilka samtliga röstade igenom att Sverige ska följa Agenda 2030, där det bland annat förespråkas att vi ska äta insekter. Mjölmasken fick sitt första godkännande som ”nyfoder” i juni 2021, med en maxhalt på tio av hundra gram i proteinprodukter, kakor, rätter gjorda av baljväxter, samt pastaprodukter. Hussyrsan har likaså varit tillåten i olika bearbetade former sedan 2022.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 199 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill!