Så här på senvintern skulle det vara trevligt att skriva om pastellfärgade skymningar över skogssilhuetten och hur en varmgul måne samtidigt börjar sin klättring över himlavalvet. Eller om växtligheten som ligger och laddar upp för vårens gröna eruption.
Jag önskar verkligen att den så kallade utvecklingen i den människoskapade världen kunde gå lite långsammare och även ta en meditativ paus för att begrunda det vackra och positiva vi har. Men så tycks inte ske, inte ännu.
Visst kan vi stänga av nyheterna och delvis även omvärlden, men att ensam kliva av och isolera sig i grottan är heller inte rätt väg att gå. Dessutom – finns det någon plats kvar att tryggt gömma sig på?
För att kunna vara delaktiga behöver vi följa vad som händer och tyvärr kommer denna krönika nu att kort behandla dådet i Vetlanda där sju vanliga svenskar höggs ned mitt på dagen. En av dem som skadades svårt var en äldre man som knivhöggs medan han lastade in matvaror i sin bil.
Gärningsmannen är en 22-årig man med afghanskt medborgarskap som av en viss anledning ändå bodde här. Vetlanda ligger i mitt Småland, två timmars bussresa från vår kommun, vilket möjligen gör oss i byn ännu mera berörda.
För en etnopluralist, som tror på mänsklig mångfald i en naturlig värld, är det inte känsligt att prata om invandring. Många kulturer är bra – var och en där de vuxit fram. Påtvingad mångkultur är inte bra för någon och dessutom dömd att misslyckas.
Hur starka vissa känslomässiga låsningar än kan vara borde de tragiska dåden i Vetlanda nu bidra till en tillnyktring hos de som fortfarande tror på de påstådda välsignelserna av massinvandringen från andra kontinenter.
Vissa saker ska sägas skarpt och tydligt. En sådan sak ska jag säga nu. Om inte den så kallade gymnasielagen stiftats 2018 hade inte detta inträffat. Gärningsmannen hade då befunnit sig i sitt land, i varje fall inte vistats i Sverige för att utan uppnådda betyg besöka några kurser på gymnasieskolan och däremellan begå narkotikabrott.
Denna slarvigt hoprafsade ”lag” drevs fram av ett regeringsparti efter utpressning mot det andra regeringspartiet. Den gick igenom riksdagen med stöd från vänstern och fru Lööfs centerparti. Dessa politiska aktörer (liksom deras aktiva påhejare i frågan) har givetvis ett stort ansvar. Den som tar beslut måste också ta ansvar för dessa – inte minst när det gäller att styra ett helt land kan man tycka.
Många andra ”såg detta komma” redan från början – frågan är inte ”om” vissa saker ska hända utan snarare ”när” de ska hända. Mycket tråkigt har också hänt tidigare, både i smått och stort.
Och sorgligt nog ligger även fler terrorliknande, blodiga och skrämmande, händelser inbyggda i den framdrivna dynamiken, alltså längs den negativa vägen mot upplösning, förstörelse och kaos. Om vi inte tillsammans gör något åt saken, vilket faktiskt är fullt möjligt att göra.
Åsikter som uttrycks i artikeln är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.
Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:
