Vetenskapliga utvärderingar visar att krisstöd, debriefing, ökar risken för psykisk ohälsa, snarare än minskar den. Trots det är det många myndigheter och företag i Sverige som fortfarande använder sig av den.
Överlevande från Estoniakatastrofen och brandkatastrofen i Göteborg är exempel på sådana som fick debriefing som akut krisstöd.
Debriefing innebär att man så snart som möjligt efter katastrofen går genom vad som hänt med utbildade samtalsledare. Det ges ofta till överlevande efter stora katastrofer, som Estoniaförlisningen och diskoteksbranden i Göteborg 1998.
Men stora vetenskapliga utvärderingar, där man följer upp flera tusen överlevande som fått debriefing och jämför dem med andra som inte fått något stöd alls, visar att den sistnämnda gruppen faktiskt mår betydligt bättre.
Debriefing ökar risken för stressrelaterade sjukskrivningar, ångest och depression med upp till 40% enligt studier utförda av psykologiprofessorn Richard McNally vid Harvarduniversitetet, skriver socialpsykologen Timothy D. Wilson i sin bok "Redirect - the surprising new science of psychological change" från 2011.
Varför används det då fortfarande?
Det låter så logiskt att man behöver prata med någon, gå genom vad som hänt och få släppa ut de jobbiga känslorna. Men mänskligt beteende följer inte alltid logik eller sunt förnuft.
De som utför debriefing tycker att metoden fungerar bra, när man utgår från uppföljning direkt från de drabbade. Frågar man personer som fått debriefing så kommer de flesta säga att metoden hjälpt dem. Detta uppmuntrar förstås de som arbetar med metoden.
Problemet är ingen av oss vet exakt varför vi mår dåligt eller bra, och vi vet inte om vi skulle ha mått sämre eller bättre av en debriefing som skett för några år sedan.
De utvärderingar som visar debriefingens skadliga effekter är baserade på jämförelser mellan de som fått debriefing och de som inte fått det. Det finns många katastrofer där överlevande fått välja själva, och där kan man hitta bra jämförelser när man tittar på sjukskrivningsdagar och självskattning av depression, ångest och livsglädje.
Många privata företag och några statliga, som arbetsförmedlingen, använder fortfarande den här förlegade, skadliga modellen, som enligt studier alltså ökar risk för ångest, depression och sjukskrivning med hela 40%.
Forskare kan idag inte förklara exakt varför debriefing är skadligt, bara konstatera att det är det. Det har spekulerats i att man genom att prata igenom det som hänt, när det är som jobbigast direkt efteråt, snarare förstärker minnet av det jobbiga. Mindre undersökningar har gjorts där man väntar i några dagar, varefter den som utsatts för trauma i stället gör några skrivövningar om traumat själv, hemma. Dessa mindre undersökningar har än så länge visat på mycket positiva resultat, skriver Wilson i sin bok.
Markus Hedén är beteendevetare med specialisering inom KBT och mindfulnesslärare
