loadingPolis vid avspärrning i stadsdelen Hyllie i Malmö där en man i 20-årsåldern hittades skjuten i måndags. Arkivbild.  Foto: Johan Nilsson/TT
Polis vid avspärrning i stadsdelen Hyllie i Malmö där en man i 20-årsåldern hittades skjuten i måndags. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Krav på tuffare tag i gängdebatt

TT

Hård kritik mot regeringen väntas i riksdagsdebatten om gängvåldet. Oppositionen kräver flera nya åtgärder.

Men inrikesminister Mikael Damberg (S) tror att regeringens 34-punktsprogram kommer att ge resultat.

– Vi har aldrig sagt att det räcker, men det är det mest kraftfulla programmet någonsin mot gängkriminalitet, säger han inför dagens debatt riksdagen.

– Vi har inte sett början på effekten av 34-punktsprogrammet. Vi är bara i uppstartsfasen.

Många av punkterna håller på att utredas, som anonyma vittnen, ett kronvittnessystem, obligatorisk häktning för fler brott och skärpta straff.

Ny utredning tillsätts

Enligt Damberg växlas nu arbetet mot gängkriminaliteten upp. Han kommer i debatten bland annat att avisera att regeringen vill öka polisens möjligheter att använda hemliga tvångsmedel mot kriminella gäng. Därför tillsätts en särskild utredare inom kort. Det är en del i 34-punktsprogrammet.

För att till exempel få använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation krävs i dag misstanke om ett brott med ett straffvärde på minst två år.

Damberg uppger att åklagarna efterlyst att man ska kunna lägga samman straffvärdet för flera olika brott som kriminella gäng ägnar sig åt. Därmed skulle teleavlyssning, hemlig kameraövervakning eller dolda mikrofoner kunna användas oftare mot gängen.

Kräver nya åtgärder

Damberg kommer i debatten också att peka på regeringens budgetförslag som kan förebygga brottslighet, till exempel satsningar på skolor och socialtjänst i utsatta förorter.

Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) har dock en lång rad andra åtgärder som de anser måste genomföras.

Alla tre har kriminalisering av delaktighet i kriminella organisationer högt på sina listor.

– Det är en lagstiftning som är nödvändig för att på sikt bryta ned organiserad kriminalitet i olika former, säger SD:s rättspolitiske talesperson Adam Marttinen.

Inrikesminister Damberg tror inte på det förslaget.

– Det är väl det långsammaste förslaget man kan göra. För det kräver en grundlagsändring, säger han.

Visitera utan misstanke?

M och KD driver också att polisen ska få upprätta tillfälliga visitationszoner, inom vilka kroppsvisitation får göras utan konkret brottsmisstanke.

Även det förslaget avisas av Damberg

– Polisen säger att de har alla möjligheter att visitera efter droger och vapen i dag, uppger han.

Statsminister Stefan Löfven (S) har också tidigare sagt att han inte tror på att "helt oskyldiga människor ska bli visiterade i sitt bostadsområde".

Damberg anser att det är viktigare att ge polisen ökade möjligheter till husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer. En utredning ska i slutet av oktober lägga fram sådana förslag.

M, KD, och SD vill också införa en möjlighet till anonyma vittnen som en viktig åtgärd för att polisen ska få information om brott. Även det utreds inom ramen för regeringens 34-punktsprogram, men de tre partierna tvivlar på att regeringen verkligen vill genomföra en sådan lagändring.

Vill se längre straff

De tre partierna vill också slopa straffrabatten för 18-, 19- och 20-åringar helt. Regeringen har skickat ut ett förslag på remiss som innebär att straffrabatten slopas när det gäller brott med lägsta straff ett år.

Bland M:s prioriterade förslag finns även en "gängbestämmelse" i brottslagstiftningen om dubbla straff för brott som begås inom ramen för gänguppgörelse.

SD vill se över den så kallade mängdrabatten när någon döms för flera brott samtidigt och att en längre tid av fängelsestraff än i dag ska avtjänas innan villkorlig frigivning blir aktuellt. SD:s Adam Marttinen kommer i debatten också trycka på att fler utlänningar som begår brott ska utvisas.

Flera förslag som hörts på senare tid har hämtats från Danmark, till exempel att polisen ska kunna förbjuda vissa personer att vistas i ett område under en begränsad tid. En annan dansk åtgärd är att gängkriminella efter avtjänat straff ska kunna förbjudas att vistas i till exempel sitt gamla bostadsområde.

Stoppa vittneshot

Centerpartiet kommer i riksdagsdebatten att föreslå att straffet för övergrepp i rättssak, till exempel att hota vittnen, ska ge ett lägsta fängelsestraff om två år. Och att misstanke om övergrepp i rättssak alltid ska leda till häktning.

Hot mot vittnen och rädsla är ett stort problem när det gäller att komma åt gängbrottslingar.

– Värdet av att kunna hota till tystnad är stor men risken för att straffas för det är liten, säger Johan Hedin, Centerns rättspolitiske talesperson.

Han tycker att samtalen mellan regeringen och oppositionen om åtgärder mot gängen egentligen borde återupptas.

– Men jag ser inte att vi skulle kunna få till samtal i en konstruktiv anda nu, säger Hedin.

(Peter Wallberg/TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPolis vid avspärrning i stadsdelen Hyllie i Malmö där en man i 20-årsåldern hittades skjuten i måndags. Arkivbild.  Foto: Johan Nilsson/TT
Polis vid avspärrning i stadsdelen Hyllie i Malmö där en man i 20-årsåldern hittades skjuten i måndags. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Krav på tuffare tag i gängdebatt

TT

Hård kritik mot regeringen väntas i riksdagsdebatten om gängvåldet. Oppositionen kräver flera nya åtgärder.

Men inrikesminister Mikael Damberg (S) tror att regeringens 34-punktsprogram kommer att ge resultat.

– Vi har aldrig sagt att det räcker, men det är det mest kraftfulla programmet någonsin mot gängkriminalitet, säger han inför dagens debatt riksdagen.

– Vi har inte sett början på effekten av 34-punktsprogrammet. Vi är bara i uppstartsfasen.

Många av punkterna håller på att utredas, som anonyma vittnen, ett kronvittnessystem, obligatorisk häktning för fler brott och skärpta straff.

Ny utredning tillsätts

Enligt Damberg växlas nu arbetet mot gängkriminaliteten upp. Han kommer i debatten bland annat att avisera att regeringen vill öka polisens möjligheter att använda hemliga tvångsmedel mot kriminella gäng. Därför tillsätts en särskild utredare inom kort. Det är en del i 34-punktsprogrammet.

För att till exempel få använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation krävs i dag misstanke om ett brott med ett straffvärde på minst två år.

Damberg uppger att åklagarna efterlyst att man ska kunna lägga samman straffvärdet för flera olika brott som kriminella gäng ägnar sig åt. Därmed skulle teleavlyssning, hemlig kameraövervakning eller dolda mikrofoner kunna användas oftare mot gängen.

Kräver nya åtgärder

Damberg kommer i debatten också att peka på regeringens budgetförslag som kan förebygga brottslighet, till exempel satsningar på skolor och socialtjänst i utsatta förorter.

Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) har dock en lång rad andra åtgärder som de anser måste genomföras.

Alla tre har kriminalisering av delaktighet i kriminella organisationer högt på sina listor.

– Det är en lagstiftning som är nödvändig för att på sikt bryta ned organiserad kriminalitet i olika former, säger SD:s rättspolitiske talesperson Adam Marttinen.

Inrikesminister Damberg tror inte på det förslaget.

– Det är väl det långsammaste förslaget man kan göra. För det kräver en grundlagsändring, säger han.

Visitera utan misstanke?

M och KD driver också att polisen ska få upprätta tillfälliga visitationszoner, inom vilka kroppsvisitation får göras utan konkret brottsmisstanke.

Även det förslaget avisas av Damberg

– Polisen säger att de har alla möjligheter att visitera efter droger och vapen i dag, uppger han.

Statsminister Stefan Löfven (S) har också tidigare sagt att han inte tror på att "helt oskyldiga människor ska bli visiterade i sitt bostadsområde".

Damberg anser att det är viktigare att ge polisen ökade möjligheter till husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer. En utredning ska i slutet av oktober lägga fram sådana förslag.

M, KD, och SD vill också införa en möjlighet till anonyma vittnen som en viktig åtgärd för att polisen ska få information om brott. Även det utreds inom ramen för regeringens 34-punktsprogram, men de tre partierna tvivlar på att regeringen verkligen vill genomföra en sådan lagändring.

Vill se längre straff

De tre partierna vill också slopa straffrabatten för 18-, 19- och 20-åringar helt. Regeringen har skickat ut ett förslag på remiss som innebär att straffrabatten slopas när det gäller brott med lägsta straff ett år.

Bland M:s prioriterade förslag finns även en "gängbestämmelse" i brottslagstiftningen om dubbla straff för brott som begås inom ramen för gänguppgörelse.

SD vill se över den så kallade mängdrabatten när någon döms för flera brott samtidigt och att en längre tid av fängelsestraff än i dag ska avtjänas innan villkorlig frigivning blir aktuellt. SD:s Adam Marttinen kommer i debatten också trycka på att fler utlänningar som begår brott ska utvisas.

Flera förslag som hörts på senare tid har hämtats från Danmark, till exempel att polisen ska kunna förbjuda vissa personer att vistas i ett område under en begränsad tid. En annan dansk åtgärd är att gängkriminella efter avtjänat straff ska kunna förbjudas att vistas i till exempel sitt gamla bostadsområde.

Stoppa vittneshot

Centerpartiet kommer i riksdagsdebatten att föreslå att straffet för övergrepp i rättssak, till exempel att hota vittnen, ska ge ett lägsta fängelsestraff om två år. Och att misstanke om övergrepp i rättssak alltid ska leda till häktning.

Hot mot vittnen och rädsla är ett stort problem när det gäller att komma åt gängbrottslingar.

– Värdet av att kunna hota till tystnad är stor men risken för att straffas för det är liten, säger Johan Hedin, Centerns rättspolitiske talesperson.

Han tycker att samtalen mellan regeringen och oppositionen om åtgärder mot gängen egentligen borde återupptas.

– Men jag ser inte att vi skulle kunna få till samtal i en konstruktiv anda nu, säger Hedin.

(Peter Wallberg/TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024