Polisen om de kriminella klanerna: ”Samhällshotande”
Polisen anser att den klanbaserade gängbrottsligheten är systemhotande. Foto: Epoch Times. Arkivbild.


Det finns 40 klanbaserade kriminella nätverk i Sverige, enligt polisen, som menar att de är ”systemhotande”. 

Nationalekonomen Ingvar Nilsson säger till SvD att klanerna är som ”ett ekosystem av lojaliteter och släktband”.

Det var i Sveriges Radios Ekots lördagsintervju som biträdande rikspolischefen Mats Löfving sade att det finns minst 40 kriminella släktbaserade nätverk i landet.

Han berättade också att gängbrottsligheten ofta är kopplad till utsatta områden. Han hävdar också att de klanbaserade gängen har kommit till Sverige ”enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet” samtidigt som de ”arbetar med att skapa makt” och ”har stor våldskapacitet”.

”Systemhotande”

Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning, Noa, säger till Expressen att några av dessa nätverk har funnits i Sverige i decennier samtidigt som andra har kommit hit nyligen. Hon menar att det hela ”blir samhällshotande” då ”man förskjuter makten från staten till familjen”.

– Det som är viktigt att belysa i detta är just det systemhotande, där man infiltrerar sig in i myndigheter, lokalpolitik, näringsliv i syfte att gynna de släktbaserade kriminella nätverken genom brottsliga handlingar, säger hon till tidningen.

Löfving säger att dess klaner eller släkter finns i städer som Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje och Jönköping.

Ett av de kriminella gäng som har fått stor uppmärksamhet är det så kallade Södertäljenätverket som består av 75–100 syrianer. Ett annat är kurdmaffian i Västerås, som VLT har uppmärksammat i flera reportage.

Kriminologen Amir Rostami säger till Expressen att klanerna och de släktbaserade kriminella nätverken bygger på informella relationer och det rör sig mycket om ”tjänster och gentjänster”

– Man försöker skapa en liten stat i staten i området man lever. Ett parallellt ekonomiskt system, rättskiftning. Det är inget demokratiskt system, de vill ha total kontroll, säger han till tidningen.

Vuxit sig starkare de senast tio åren

Samtidigt säger Ingvar Nilsson till SvD att dessa släktbaserade nätverk också använder sig av det svenska bidragssystemet för att fuska till sig pengar, vilket dränerar samhället på hundratals miljoner kronor. Han menar att det rör sig om ”en omfattande attack mot våra välfärdssystem”.

Enligt SVT finns det för närvarande 12 stycken släktbaserade kriminella i nätverk i Västra Götaland och Halland. De återfinns bland annat i Göteborg, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Kungälv, Borås och Halmstad.

Erik Nord, chef för polisen i Storgöteborg, säger till tv-kanalen att man har känt till detta länge.

– Vi har sett hur de här nätverken har vuxit sig starkare under de senast tio åren, men det är först nu som detta har blivit allt mer aktuellt och akut. 

Han säger att man ”kommer att få leva med detta under ganska många år” och att det ”är ett ständigt pågående arbete”.

Nord anser dock inte att de klanbaserade nätverken specifikt har kommit till Sverige för att bygga upp organiserad brottslighet. Han menar att det snarare kommer i andra hand.

– Min bild är att de här nätverken har en mycket stark kultur och en påtaglig påverkan, med risk för att mutera till en organiserad brottslighet när man möter västerländska demokratier och välfärdsystem. Men, och detta är mycket viktigt, det innebär absolut inte att hela släkter är kriminella, säger han till SVT.

Damberg: Viktigt med myndighetssamarbete

Statsminister Stefan Löfven (S) säger till TT att han inte vill koppla gängbrottsligheten till etnicitet. Han medger att det finns ”ett antal ledare, gäng, familjer kallar man det ibland, som är toppen på det här och där styrs mycket”.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger till P1 Morgon att de klanbaserade kriminella nätverken inte är någon nyhet och att han vet om att de återfinns på flera platser i Sverige.

– Det är ganska vanligt när jag kommer till en stad som har haft gängkriminalitet att man berättar om hur gängen är uppbyggda. Då är det inte ovanligt att de också har ett släktled eller en klanstruktur som gör det lite knepigare att komma åt dem, eftersom tystnadskulturen då är ännu tyngre.

Han menar att det är av stor vikt att flera myndigheter samarbetar för att stoppa gängkriminaliteten.

Samtidigt säger Mats Löfving att polismyndigheten fortfarande behöver mer stöd från politiker och andra myndigheter. Han menar också att beslutsfattare och politiker inte kan ”anpassa sig efter hur högt mediatrycket är”.

– Vi tycker, det ska jag erkänna, att många andra i samhället, beslutsfattare, makthavare åker jojo i sitt engagemang. Och vi känner inte ännu att vi har samhällets fulla stöd. För här är det många som hjälper till, säger han till Ekot.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.