loadingRinkeby/Tensta i Stockholm är ett av de 22 områden i Sverige som polisen klassar som särskilt utsatt. Arkivbild. Foto: Ali Lorestani/TT
Rinkeby/Tensta i Stockholm är ett av de 22 områden i Sverige som polisen klassar som särskilt utsatt. Arkivbild. Foto: Ali Lorestani/TT
Inrikes

"Polisen backade och fjärmade sig"

TT

Hur kommer det sig att det finns 60 områden i Sverige som polisen betraktar som utsatta eller särskilt utsatta – och hur har gängkriminaliteten kunna växa sig så stark? I en ny rapport försöker Stiftelsen Tryggare Sverige ge svar på det.

– Det är en högst relevant fråga, men den besvaras faktiskt ganska sällan, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren.

Stiftelsen Tryggare Sverige, en oberoende tankesmedja med fokus på brott och otrygghet, pekar i sin nya rapport "Ensam är inte stark", på ett antal avgörande faktorer från de senaste 50 åren som har bidragit till situationen i Sverige med utsatta områden, utbredd gängkriminalitet och otrygghet.

Polisens många omstruktureringar ser man som en av de stora orsakerna.

– För varje reform som polisen har gjort sedan 1965 när polisen förstatligades har man kommit längre bort från medborgarna, säger Magnus Lindgren.

Går inte ihop

Likaså har polisens stora omorganisation 2015 – där 21 separata polismyndigheter gjordes om till en sammanhållen myndighet, bland annat med uttalat syfte att komma närmare medborgarna – fått motsatt effekt, enligt Magnus Lindgren.

– Vi var några av få remissinstanser som sade att "nej, självklart går det inte att centralisera polisen till centralorter och samtidigt tro att man ska komma närmare medborgarna". Det är en ekvation som inte går ihop.

Och när polisen kommer längre bort från medborgarna blir det svårare att få legitimitet och tillit hos medborgarna, säger Lindgren.

I stället har det ökade avståndet till medborgarna skapat ett maktvakuum där andra destruktiva krafter kunna kliva fram, skriver rapportförfattarna.

Migrationskris

Detta har sedan sammanfallit med flera andra faktorer – exempelvis en misslyckad narkotikapolitik och en tystnadskultur som vuxit fram i och med den organiserade brottslighetens etablering, enligt tankesmedjan.

Mycket av det accelererade sedan när flera saker sammanföll 2015, som polisens stora reform och migrationskrisen, säger Magnus Lindgren.

– Narkotikan ökade, polisen backade och fjärmade sig, vi fick samtidigt nästan 150 000 asylsökande att ta emot på kort tid, vilket innebar stora utmaningar för kommunen. Inte för att förenkla det till att det bara handlar om invandring, det är ju en grov förenkling.

Rapportförfattarna presenterar en rad förslag på åtgärder både på kort och på lång sikt för att vända utvecklingen, bland annat att näringslivet involveras mer i det brottsförebyggande arbetet och att sekretesslagstiftningen ses över för att underlätta myndighetssamarbete.

Omfördela poliser

Men innan något av det görs måste fokus ligga på de 22 områden som polisen definierar som särskilt utsatta, skriver man i rapporten. Mest konkret är förslaget om att omfördela 3 000 av Sveriges drygt 20 000 poliser dit.

– Och att man gör det i samspel med Skatteverket, Arbetsförmedlingen och andra, och inrättar lokala myndighetsgemensamma aktionsgrupper. För det som har skett här är att samhället har fjärmat sig i de här områdena, nu ska vi komma tillbaka.

(Marc Skogelin/TT)

Särskilt utsatta områden

(TT)

Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Påverkan kan utgöras av direkta påtryckningar, exempelvis genom hot och utpressning eller indirekta hot som offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man.

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en allmän obenägenhet bland invånarna att delta i rättsprocessen. Det kan också kännetecknas av extremism, såsom systematiska kränkningar av religionsfriheten eller starkt fundamentalistiskt inflytande som begränsar människors fri- och rättigheter. En hög koncentration av kriminella är ytterligare ett kännetecken.

Källa: Polisen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingRinkeby/Tensta i Stockholm är ett av de 22 områden i Sverige som polisen klassar som särskilt utsatt. Arkivbild. Foto: Ali Lorestani/TT
Rinkeby/Tensta i Stockholm är ett av de 22 områden i Sverige som polisen klassar som särskilt utsatt. Arkivbild. Foto: Ali Lorestani/TT
Inrikes

"Polisen backade och fjärmade sig"

TT

Hur kommer det sig att det finns 60 områden i Sverige som polisen betraktar som utsatta eller särskilt utsatta – och hur har gängkriminaliteten kunna växa sig så stark? I en ny rapport försöker Stiftelsen Tryggare Sverige ge svar på det.

– Det är en högst relevant fråga, men den besvaras faktiskt ganska sällan, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren.

Stiftelsen Tryggare Sverige, en oberoende tankesmedja med fokus på brott och otrygghet, pekar i sin nya rapport "Ensam är inte stark", på ett antal avgörande faktorer från de senaste 50 åren som har bidragit till situationen i Sverige med utsatta områden, utbredd gängkriminalitet och otrygghet.

Polisens många omstruktureringar ser man som en av de stora orsakerna.

– För varje reform som polisen har gjort sedan 1965 när polisen förstatligades har man kommit längre bort från medborgarna, säger Magnus Lindgren.

Går inte ihop

Likaså har polisens stora omorganisation 2015 – där 21 separata polismyndigheter gjordes om till en sammanhållen myndighet, bland annat med uttalat syfte att komma närmare medborgarna – fått motsatt effekt, enligt Magnus Lindgren.

– Vi var några av få remissinstanser som sade att "nej, självklart går det inte att centralisera polisen till centralorter och samtidigt tro att man ska komma närmare medborgarna". Det är en ekvation som inte går ihop.

Och när polisen kommer längre bort från medborgarna blir det svårare att få legitimitet och tillit hos medborgarna, säger Lindgren.

I stället har det ökade avståndet till medborgarna skapat ett maktvakuum där andra destruktiva krafter kunna kliva fram, skriver rapportförfattarna.

Migrationskris

Detta har sedan sammanfallit med flera andra faktorer – exempelvis en misslyckad narkotikapolitik och en tystnadskultur som vuxit fram i och med den organiserade brottslighetens etablering, enligt tankesmedjan.

Mycket av det accelererade sedan när flera saker sammanföll 2015, som polisens stora reform och migrationskrisen, säger Magnus Lindgren.

– Narkotikan ökade, polisen backade och fjärmade sig, vi fick samtidigt nästan 150 000 asylsökande att ta emot på kort tid, vilket innebar stora utmaningar för kommunen. Inte för att förenkla det till att det bara handlar om invandring, det är ju en grov förenkling.

Rapportförfattarna presenterar en rad förslag på åtgärder både på kort och på lång sikt för att vända utvecklingen, bland annat att näringslivet involveras mer i det brottsförebyggande arbetet och att sekretesslagstiftningen ses över för att underlätta myndighetssamarbete.

Omfördela poliser

Men innan något av det görs måste fokus ligga på de 22 områden som polisen definierar som särskilt utsatta, skriver man i rapporten. Mest konkret är förslaget om att omfördela 3 000 av Sveriges drygt 20 000 poliser dit.

– Och att man gör det i samspel med Skatteverket, Arbetsförmedlingen och andra, och inrättar lokala myndighetsgemensamma aktionsgrupper. För det som har skett här är att samhället har fjärmat sig i de här områdena, nu ska vi komma tillbaka.

(Marc Skogelin/TT)

Särskilt utsatta områden

(TT)

Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Påverkan kan utgöras av direkta påtryckningar, exempelvis genom hot och utpressning eller indirekta hot som offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man.

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en allmän obenägenhet bland invånarna att delta i rättsprocessen. Det kan också kännetecknas av extremism, såsom systematiska kränkningar av religionsfriheten eller starkt fundamentalistiskt inflytande som begränsar människors fri- och rättigheter. En hög koncentration av kriminella är ytterligare ett kännetecken.

Källa: Polisen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024