Kommentar: Riskskatt för de största kreditinstituten förkastas
Regeringen presenterade nyligen ett lagförslag om ny riskskatt för de största kreditinstituten. Foto: Sofia Drevemo


Lagrådet riktar viss kritik mot bakgrunden till förslaget om riskskatt för de största kreditinstituten. Förslaget har tidigare mött starkt motstånd från branschaktörer och myndigheter där man ifrågasätter användningen av en skatt som bara drabbar vissa aktörer och som inte nödvändigtvis får önskvärd effekt.

Den 17 september 2020 gick regeringen ut med ett lagförslag om ny riskskatt för de största kreditinstituten. I sitt förslag anför regeringen att man bör öka beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Riskskatten ska betalas till staten om kreditinstitutet har skulder vid beskattningsårets ingång som hänger samman med den verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige och summan av dessa skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde på 150 miljarder kronor.

Skatten från år 2022 ska betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget och för 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,07 procent av beskattningsunderlaget. 

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 99 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill! Vill du även ha papperstidningen betalar du endast 19 kronor första månaden, 149 kronor därefter. Säg upp enkelt när du vill!