loading
Kultur

Kommentar: Ilska – en dödlig farsot i det moderna samhället

Sebastian Lindgren

Känslor kan få oss att tappa vårt perspektiv; att inte kunna skilja mellan rationalitet och det irrationella, rätt och fel, och i extrema fall, det verkliga och det inbillade. Detta är i synnerhet fallet när det kommer till ilskan, vilken teologen Evagrius Ponticus på 300-talet beskrev som den dödligaste av de sju dödssynderna. Ty ”en ilsken man kan inte beskåda ljuset, och en vredgad persons bön är en styggelse”, i Ponticus ord.

Ilskan är i de värsta fallen en synnerligen destruktiv kraft, för individer såväl som för samhället. De flesta av oss har fostrats att förtrycka vår ilska, vilket självklart är positivt i det att det förhindrar barbari, krig och att det civiliserar människor, men kan likaså ha en negativ inverkan när det får en del personer att internalisera sin vrede. Detta gör dem passivt aggressiva, otåliga, hatfulla och förbittrade. Känslor är naturliga, det är ytterligheterna som leder till disharmoni. Aggression är en integrerad del av det mänskliga psyket (i synnerhet det manliga), och är således inte ett uteslutande patologiskt tillstånd. Det uppstår i många fall som ett uttryck för berättigad vrede mot någon upplevd felbehandling eller orättvisa, vilket kallas indignation. Ilskan är, i vissa fall, en drivkraft som kan sporra till handling – den andra extremen är apati eller lättja.

Arga människor upplevs ibland ha högre samhällsstatus, i och med att de är envisa och utmanande och påtvingar andra sina åsikter. De bibehåller ögonkontakt – vilket lätt tolkas som självförtroende, så de tenderar att vinna i förhandlingar. Aggression kan användas som ett medel för social kontroll, då de flesta helt enkelt inte vågar säga emot dem som är så påstridiga, och låter dem få sin vilja igenom. Emellertid, på en viss social nivå är sådant översitteri troligtvis inte längre en adekvat taktik. För att åstadkomma stora saker behöver människor först lära sig att ta kontroll över sitt känsloliv, vilket helst bör göras från en tidig ålder. Föräldrar bör undvika att böja sig för barns vilja om de gör aggressiva utspel, annars kan det befästa en föreställning hos dem om att ilska och våld är en strategi för att få vad man vill i livet.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Kultur

Kommentar: Ilska – en dödlig farsot i det moderna samhället

Sebastian Lindgren

Känslor kan få oss att tappa vårt perspektiv; att inte kunna skilja mellan rationalitet och det irrationella, rätt och fel, och i extrema fall, det verkliga och det inbillade. Detta är i synnerhet fallet när det kommer till ilskan, vilken teologen Evagrius Ponticus på 300-talet beskrev som den dödligaste av de sju dödssynderna. Ty ”en ilsken man kan inte beskåda ljuset, och en vredgad persons bön är en styggelse”, i Ponticus ord.

Ilskan är i de värsta fallen en synnerligen destruktiv kraft, för individer såväl som för samhället. De flesta av oss har fostrats att förtrycka vår ilska, vilket självklart är positivt i det att det förhindrar barbari, krig och att det civiliserar människor, men kan likaså ha en negativ inverkan när det får en del personer att internalisera sin vrede. Detta gör dem passivt aggressiva, otåliga, hatfulla och förbittrade. Känslor är naturliga, det är ytterligheterna som leder till disharmoni. Aggression är en integrerad del av det mänskliga psyket (i synnerhet det manliga), och är således inte ett uteslutande patologiskt tillstånd. Det uppstår i många fall som ett uttryck för berättigad vrede mot någon upplevd felbehandling eller orättvisa, vilket kallas indignation. Ilskan är, i vissa fall, en drivkraft som kan sporra till handling – den andra extremen är apati eller lättja.

Arga människor upplevs ibland ha högre samhällsstatus, i och med att de är envisa och utmanande och påtvingar andra sina åsikter. De bibehåller ögonkontakt – vilket lätt tolkas som självförtroende, så de tenderar att vinna i förhandlingar. Aggression kan användas som ett medel för social kontroll, då de flesta helt enkelt inte vågar säga emot dem som är så påstridiga, och låter dem få sin vilja igenom. Emellertid, på en viss social nivå är sådant översitteri troligtvis inte längre en adekvat taktik. För att åstadkomma stora saker behöver människor först lära sig att ta kontroll över sitt känsloliv, vilket helst bör göras från en tidig ålder. Föräldrar bör undvika att böja sig för barns vilja om de gör aggressiva utspel, annars kan det befästa en föreställning hos dem om att ilska och våld är en strategi för att få vad man vill i livet.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024