loading

Sötpotatis är kanske inte det man först tänker på när man har sötsug, men enligt kinesisk medicin är det perfekt. Foto: Dana Tentis
Sötpotatis är kanske inte det man först tänker på när man har sötsug, men enligt kinesisk medicin är det perfekt. Foto: Dana Tentis
Hälsa

Kinesisk medicin: 9 saker att känna till om sötsaker

Lynn Jaffee, www.acupuncturetwincities.com

Jag kan tappa hakan när jag tänker på hur mycket socker jag fick i mig som barn. Varje lov var det fest på gelégodis, choklad, polkagrisar och kakor med glasyr på. På den tiden visste vi inte bättre, förutom att vi gjorde den lokala tandläkaren rik.

Nu vet vi bättre, men tyvärr äter vi långt mer socker än vi gjorde på den tiden, både i form av sötsaker och som dolt socker i livsmedel där socker inte hör hemma. Nu vet vi att socker inte är vår vän och borde undvikas.

Men, enligt kinesisk kostterapi är synen på sötsaker långt mer nyanserad än att bara stämpla det som bra eller dåligt.

Enligt kinesisk medicin påverkar den söta smaken magen och mjälten; kroppens matsmältningssystem.

Här är nio saker att känna till om sötsaker enligt kinesisk medicin:

1. Till varje organsystem finns det kopplat en smak. Lite av den smaken stärker det systemet, medan för mycket överväldigar systemet. Enligt kinesisk medicin påverkar den söta smaken magen och mjälten; kroppens matsmältningssystem.

2. Det är naturligt att få ett sug efter någonting sött efter maten, eftersom söt smak fungerar som en hjälp med matsmältningen. Så lite frukt eller en liten bit choklad hjälper dig att slappna av och smälta maten. Ett problem uppstår dock när man försöker tillfredsställa det milda sötsuget med en bit trippelchoklad-cheesecake med jordnötssmör och glass till det. Det ger verkligen en överbelastning av matsmältningsprocessen.

3. När matsmältningen är överbelastad med sötsaker är det vanligaste resultatet att vi blir dästa. Då har matsmältningsprocessen kört fast och vätskorna metaboliseras dåligt. Det här är ett typiskt exempel på när lagom är bäst.

Kroppen behöver vara fuktig, men när matsmältningsprocessen kör fast blir det för fuktigt och den resulterande fukten ansamlas. Det kan visa sig som jästinfektioner, fotsvamp, urinvägsinfektioner, ödem, munsvamp, och även extra kroppsfett.

4. Det finns ytterligare dåliga nyheter. Om fuktigheten finns kvar en längre tid så blir den till hetta. Inom västerländsk medicin säger man inflammation. Den kinesiska medicinen ser ofta tillstånd som gikt, ledinflammation, infektioner, bältros, irritabel tarm (IBS), och problem i luftvägarna som ett resultat av fukt och hetta tillsammans.

5. Känner man ett starkt, okontrollerbart sug efter sötsaker så är det ett tecken på att matsmältningen kämpar. Tyvärr blir det bara värre om man ger vika för suget.

6. Dessutom blir kroppen fuktigare ju mer sött någonting är.

Det behöver bara vara något litet sött, och rätt sort.

7. Nu till de goda nyheterna. Livsmedel som bara är något söta är faktiskt närande för kroppen eftersom man genom att äta dem och smälta dem väl fyller på med energi, blod och näringsämnen. Men det behöver bara vara något litet sött, och rätt sort.

8. Den rätta sortens söta livsmedel är de som anses vara helsöta. De är värmande och närande, och inkluderar komplexa kolhydrater, proteiner, ris, sötpotatis, och rotsaker. (Tänk på morötter: sött, men inte överväldigande.)

Tomma sötsaker bör man undvika eller bara äta i små mängder. De tenderar att vara kylande och skingrande (sätter i rörelse), och inkluderar enkla sockerarter, raffinerade kolhydrater, honung, råsocker, och artificiella sötningsmedel. De tenderar att ge tomma kalorier, är inte särskilt närande och ökar fuktigheten.

9. När man känner ett sötsug på grund av att matsmältningen är i obalans eller när man inte är pigg, så är det just efter de här tomma, söta kakorna, godis, munkar, och liknande. Det är dock de helsöta livsmedlen som kroppen behöver för att tillfredsställa suget, och få det att försvinna för gott.

Även om jag inte äter den sortens sötsaker som jag åt som barn så tar jag lite då och då av någonting som är väldigt tomt sött. Det påminner mig om munkarna, chocolate chip cookies, och kakorna med tjock glasyr på, som jag åt när jag var barn. Den uppsvällda, trötta känslan jag får efteråt påminner mig också om varför jag inte äter det oftare.

Lynn Jaffee är legitimerad akupunktör och författare till ”Simple steps: The chinese way to better health”. Artikeln publicerades ursprungligen på AcupunctureTwinCities.com

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading

Sötpotatis är kanske inte det man först tänker på när man har sötsug, men enligt kinesisk medicin är det perfekt. Foto: Dana Tentis
Sötpotatis är kanske inte det man först tänker på när man har sötsug, men enligt kinesisk medicin är det perfekt. Foto: Dana Tentis
Hälsa

Kinesisk medicin: 9 saker att känna till om sötsaker

Lynn Jaffee, www.acupuncturetwincities.com

Jag kan tappa hakan när jag tänker på hur mycket socker jag fick i mig som barn. Varje lov var det fest på gelégodis, choklad, polkagrisar och kakor med glasyr på. På den tiden visste vi inte bättre, förutom att vi gjorde den lokala tandläkaren rik.

Nu vet vi bättre, men tyvärr äter vi långt mer socker än vi gjorde på den tiden, både i form av sötsaker och som dolt socker i livsmedel där socker inte hör hemma. Nu vet vi att socker inte är vår vän och borde undvikas.

Men, enligt kinesisk kostterapi är synen på sötsaker långt mer nyanserad än att bara stämpla det som bra eller dåligt.

Enligt kinesisk medicin påverkar den söta smaken magen och mjälten; kroppens matsmältningssystem.

Här är nio saker att känna till om sötsaker enligt kinesisk medicin:

1. Till varje organsystem finns det kopplat en smak. Lite av den smaken stärker det systemet, medan för mycket överväldigar systemet. Enligt kinesisk medicin påverkar den söta smaken magen och mjälten; kroppens matsmältningssystem.

2. Det är naturligt att få ett sug efter någonting sött efter maten, eftersom söt smak fungerar som en hjälp med matsmältningen. Så lite frukt eller en liten bit choklad hjälper dig att slappna av och smälta maten. Ett problem uppstår dock när man försöker tillfredsställa det milda sötsuget med en bit trippelchoklad-cheesecake med jordnötssmör och glass till det. Det ger verkligen en överbelastning av matsmältningsprocessen.

3. När matsmältningen är överbelastad med sötsaker är det vanligaste resultatet att vi blir dästa. Då har matsmältningsprocessen kört fast och vätskorna metaboliseras dåligt. Det här är ett typiskt exempel på när lagom är bäst.

Kroppen behöver vara fuktig, men när matsmältningsprocessen kör fast blir det för fuktigt och den resulterande fukten ansamlas. Det kan visa sig som jästinfektioner, fotsvamp, urinvägsinfektioner, ödem, munsvamp, och även extra kroppsfett.

4. Det finns ytterligare dåliga nyheter. Om fuktigheten finns kvar en längre tid så blir den till hetta. Inom västerländsk medicin säger man inflammation. Den kinesiska medicinen ser ofta tillstånd som gikt, ledinflammation, infektioner, bältros, irritabel tarm (IBS), och problem i luftvägarna som ett resultat av fukt och hetta tillsammans.

5. Känner man ett starkt, okontrollerbart sug efter sötsaker så är det ett tecken på att matsmältningen kämpar. Tyvärr blir det bara värre om man ger vika för suget.

6. Dessutom blir kroppen fuktigare ju mer sött någonting är.

Det behöver bara vara något litet sött, och rätt sort.

7. Nu till de goda nyheterna. Livsmedel som bara är något söta är faktiskt närande för kroppen eftersom man genom att äta dem och smälta dem väl fyller på med energi, blod och näringsämnen. Men det behöver bara vara något litet sött, och rätt sort.

8. Den rätta sortens söta livsmedel är de som anses vara helsöta. De är värmande och närande, och inkluderar komplexa kolhydrater, proteiner, ris, sötpotatis, och rotsaker. (Tänk på morötter: sött, men inte överväldigande.)

Tomma sötsaker bör man undvika eller bara äta i små mängder. De tenderar att vara kylande och skingrande (sätter i rörelse), och inkluderar enkla sockerarter, raffinerade kolhydrater, honung, råsocker, och artificiella sötningsmedel. De tenderar att ge tomma kalorier, är inte särskilt närande och ökar fuktigheten.

9. När man känner ett sötsug på grund av att matsmältningen är i obalans eller när man inte är pigg, så är det just efter de här tomma, söta kakorna, godis, munkar, och liknande. Det är dock de helsöta livsmedlen som kroppen behöver för att tillfredsställa suget, och få det att försvinna för gott.

Även om jag inte äter den sortens sötsaker som jag åt som barn så tar jag lite då och då av någonting som är väldigt tomt sött. Det påminner mig om munkarna, chocolate chip cookies, och kakorna med tjock glasyr på, som jag åt när jag var barn. Den uppsvällda, trötta känslan jag får efteråt påminner mig också om varför jag inte äter det oftare.

Lynn Jaffee är legitimerad akupunktör och författare till ”Simple steps: The chinese way to better health”. Artikeln publicerades ursprungligen på AcupunctureTwinCities.com

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024