Den kinesiska regimen meddelade nyligen att man ska stoppa all kolimport från Nordkorea under ett år. Det här agerandet har av analytiker tolkats ur diverse olika vinklar, såsom relationerna mellan USA och Kina, mellan Kina och Nordkorea, eller till och med maktkampen inom den kinesiska regimen.

Den 18 februari meddelade det kinesiska handelsministeriet i ett kort meddelande att den kinesiska regimen stoppar all import av kol från Nordkorea från och med 19 februari till slutet av 2017. Det här importstoppet införs i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution mot Nordkoreas handel, som antogs på grund av landets kärnvapen- och missilprogram.

Den kinesiska regimens agerande kom efter att Nordkorea testat en medeldistansrobot den 12 februari, och det påstådda mordet i Malaysia på Kim Jong-nam, den Nordkoreanske ledaren Kim Jong-uns halvbror den 13 februari.

Kolstoppet tros ha en avsevärd effekt på Nordkorea, åtminstone vid första anblick. Enligt sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap så utgör kol så mycket som 40 procent av Nordkoreas export till Kina.

Men vid närmare granskning kanske importstoppet inte är så betydelsefullt. Stephen Haggard vid Peterson Institute for International Economics i Washington skrev i en bloggpost att den FN-regel som regimen hänvisar till faktiskt är en ”komplex begränsning” snarare än ett rent stopp. Enligt reglerna kommer Kina att kunna fortsätta att köpa kol från Nordkorea om man vill, skriver Haggard.

Eftersom tanken med ”kolstoppet” uppenbart inte är att sänka den Nordkoreanska regimen, tror Haggard att det handlar om att driva USA till att förhandla med Nordkorea om kärnvapenprogrammet, endera direkt eller multilateralt.

USA:s president Donald Trump sade till Fox News i januari att den kinesiska regimen har ”total kontroll” över Nordkorea, och att man därför borde tygla sin granne, om man inte vill att USA ska ”göra det väldigt svårt att handla” för Kina. Trumpadministrationen har hittills inte reagerat på den kinesiska regimens stopp för nordkoreanskt kol.

Chen Pokong, som analyserar kinesisk politik och har skrivit böcker om den politiska kulturen i Kina, tror dock att den kinesiska regimens agerande mer ska ses som ett svar på det misstänkta mordet på Kim Jong-nam än som ett drag gentemot USA.

– Peking är irriterat och generat av Kim Jong-uns mord på sin bror, sade han.

Li Tianxiao, politisk kommentator på New Tang Dynasty Television (NTD) – som tillhör samma mediekoncern som Epoch Times – tror å sin sida att kolstoppet ändå kan vara ett sätt för Kinas ledare Xi Jinping att bygga en bättre relation med Trumpadministrationen inför att de två ledarna träffas, vilket planeras ske snart enligt statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.

Li tror dock också att det finns ett element av hämnd mot Nordkorea för robottestet den 12 februari, och Kim Jong-nams död. Han ser särskilt det sistnämnda som en direkt utmaning mot Xi Jinping.

– Kim Jong-nam skyddades av den kinesiska regimen, sade Li, och tillade att Kinas säkerhetsapparat i flera årtionden ”varit i händerna på Jiang Zemins partifalang”.

Det finns väldokumenterade kopplingar mellan de nordkoreanska ledarna och Kinas förre regimledare Jiang Zemins underhuggare: Förre chefen för inhemsk säkerhet, Zhou Yongkang (som nu avtjänar ett livstidsstraff för korruption) besökte Nordkorea 2010; Propagandachefen Liu Yunshan, som sitter i partiets högsta ledning (Politbyråns ständiga utskott) var i Nordkoreas huvudstad Pyongyang så sent som 2015.

Det har spekulerats i att det kinesiska säkerhetsteamet dragits tillbaka från Kim strax innan hans död, något som Li Tianxiao menar kan tyda på något slags komplott, men uppgifterna går isär kring detta.

Om det verkligen finns ett långvarigt nät av relationer mellan personer i Jiang Zemins partifalang och den nordkoreanska ledningen så skulle mordet på Kim Jong-nam också kunna vara ett sätt att begränsa Xi Jinpings handlingsutrymme gentemot Nordkorea, spekulerar Li. Kim Jong-nam ses nämligen som en potentiell prokinesisk ersättare för Kim Jong-un om den nordkoreanska regimen skulle kollapsa. Genom att han nu är ute ur bilden minskar eventuellt Xi Jinpings förhandlingskraft.

– Den kinesiska regimens stopp av kolimport från Nordkorea har kopplingar till kampen inom den kinesiska politiska eliten, mellan Xi Jinpings läger och Jiang Zemins falang, sade Li.