Politiska rivaler till Kinas ledare Xi Jinping har gemensamma intressen med den nordkoreanska Kim-regimen. Experter menar att man till och med kan ha använt det nordkoreanska kärnvapenhotet som verktyg i de interna maktkamperna, på ett sätt som inte gynnat Kinas nationella säkerhet.

Pyongyangs senaste test och hotelser tycks ha fått Xi Jinping och Donald Trump att visa upp en samarbetsvilja som överraskat omvärlden. Men den här tonen av samförstånd bör även ses i ljuset av hur kopplingarna mellan Kina och Nordkorea faktiskt har sett ut de senaste årtiondena.

Jiang Zemin, som nu är 90 år gammal, har ingen officiell roll i hur Kina styrs längre. Men den stora falang av aktiva partikadrer på olika nivåer, som har honom att tacka för sina karriärer, attackeras nu av Xi Jinping i dennes kampanj mot korruption.

Bilder från 2004 visar hur Jiang Zemin och Nordkoreas dåvarande diktator Kim Jong-il omfamnar varandra broderligt. Politiker som står Jiang nära, inklusive tre av de sju medlemmarna i Politbyråns ständiga utskott (Kinas de facto högsta ledning) har också särskilt nära band till Nordkorea.

Skyddslingar och allierade

Zhang Dejiang och Zhang Gaoli studerade båda två i Pyongyang, och de har gjort flera statsbesök i Nordkorea, vilket tyder på att de är tunga namn i de kinesisk-koreanska förbindelserna. Zhang Dejiang leder Nationella folkkongressen, och hans officiella portfölj är Hongkong, men han byggde upp sin karriär i nordöstra Kina, vid gränsen mot Nordkorea.

Den tredje medlemmen av Politbyråns ständiga utskott som är lierad med Jiang – propagandachefen Liu Yunshan – har också gjort flera uppmärksammade besök i Nordkorea i egenskap av ledare för kommunistpartiets kommitté för att ”bygga andlig civilisation”.

Under övervakning av kommunistpartiets internationella kontaktdepartement, som mellan 2003 och 2015 leddes av Jiangs skyddsling Wang Jiarui, handlade kinesiska företag med Nordkorea, trots FN:s sanktioner.

Politiskt tajmade kärnvapenhot

Politikerna i Peking har oroat sig i flera år för de nordkoreanska missilerna, eftersom de med sin räckvidd kan nå flera stora kinesiska städer. Ändå har kinesiska företag försett Nordkorea med många saker som varit avgörande för deras kärnvapen- och raketprojekt, som aluminiumoxid och mobila robotramper.

Don Tse, Kinaexpert på sajten China Decoding, menar att Jiang Zemins partifalang till och med kan ha påverkat själva tajmingen av Nordkoreas fem kärnvapenprov, så att de utfördes vid tidpunkter då den gruppen var under press för sina människorättskränkningar, eller upplevde andra politiska störningar.

Tse tror exempelvis att det nordkoreanska kärnvapenprovet i oktober 2006 tajmades för att ta bort uppmärksamheten från att partisekreteraren för Shanghai, Chen Liangyu, som var lierad med Jiang och en framtida potentiell toppledare inom partiet, rensats ut i september.

Saboterade nedrustningsförsök

När Xi Jinping kom till makten 2012 saboterade också Kinas dåvarande chef för inhemsk säkerhet, Zhou Yongkang, den avgående partiledaren Hu Jintaos försök att få bort kärnvapnen från den koreanska halvön.

Zhou, som ledde det politisk-rättsliga utskottet och därmed Kinas rättsväsende, polis, säkerhetsapparat och paramilitär, var en av Kinas mäktigaste och mest fruktade män, och en av Jiang Zemins viktigaste allierade. Han rensades sedermera ut av Xi i antikorruptionskampanjen och sitter nu i fängelse.

2012 besökte Kim Jong-uns morbror, Jang Song-thaek, Kina och höll hemliga samtal med Hu Jintao och hans premiärminister Wen Jiabao, enligt Tse.

– De diskuterade att övertala Kim Jong-un att överge kärnvapenproverna, liksom möjligheten att Kim Jong-un skulle kunna ersättas med sin bror, Kim Jong-nam. Men Zhou Yongkang läckte informationen till Kim Jong-un, som rensade ut Jang, sade Tse.

Enligt nordkoreanska medier avrättades Jang Song-thek den 12 december 2013, efter en rättegång som bara tog en dag.

En distraktion

Jiang och hans allierade har haft gott om skäl att inte vilja se förändringar i hur Kina styrs. Jiang, som kom till makten efter massakern på Himmelska fridens torg, inledde en enorm förföljelsekampanj mot den andliga metoden falungong 1999, vilket gjorde att Kinas inhemska säkerhetsapparat växte enormt, och till och med vid en punkt hade en större budget än militären. Den blev en viktig maktfaktor som upprätthöll Jiangs inflytande på regimen under hela Hu Jintaos tid vid makten, och som först börjat monteras ner under Xi Jinping.

Den kinesiska beväpnade polisen tycks också ha varit drivande i de hemliga, statligt sanktionerade och mycket lukrativa organstölderna från samvetsfångar – främst falungong, men även uigurer, tibetaner och kristna – som fortfarande sannolikt pågår.

– Jiang Zemin använde kärnvapenhotet från Nordkorea för att distrahera USA från de kinesiska människorättskränkningarna, liksom för att motstå politiska attacker från delar av kommunistpartiet som inte har detta oskyldiga blod på sina händer, sade Tse.

Den senaste tidens händelser tycks ge visst stöd åt den här bilden. Om den stämmer så lär Xi Jinping, som inte har kopplingar till Jiang Zemin och hans massförföljelser, inte se Pyongyangs utspel som något som gynnar varken Kinas eller hans egna intressen.

Rapportering av Leo Timm