Kina står inför utmaningar efter talibanernas seger

Säkerheten vid Kinas västra gräns

Soldater ur Folkets befrielsearmé under träning i Pamirbergen i Xinjiang den 4 januari 2021. Foto: STR/AFP via Getty Images


Kinesiska kommunistpartiets (KKP) nya militära ledare för Xinjiang kan leda till ytterligare oroligheter längs landets västgräns, tror experter. Talibanernas maktövertagande kommer också att bli en säkerhetsutmaning.

Generallöjtnant Wang Haijiang är Xinjiangs nya högsta militära ledare. Utnämningen kommer vid en tid av ökade spänningar i regionen, då KKP ska försöka navigera sin relation till den nya talibanledningen i Afghanistan. Xinjiang gränsar förutom till Afghanistan även till Kirgizistan, Pakistan och Tadzjikistan.

Dru Gladney, professor i antropologi vid Pomona College i Kalifornien, tror att utnämningen av Wang är dåliga nyheter för den muslimska minoriteten i Xinjiang. Wang har tidigare bistått Xinjiangs partichef Chen Quanguo när denne styrde Tibet med järnhand och införde flera ökända politiska åtgärder mot tibetanerna. 

Gladney menar att Chen är arkitekten bakom de så kallade "omskolningslägren" för uigurer, där de utsätts för tortyr, tvångsarbete och politisk indoktrinering. Enligt rapporter har över en miljon uigurer satts i dessa läger. Chen är på grund av detta den högst uppsatta medlemmen av KKP som drabbats av USA:s sanktioner för sina människorättskränkningar.

Gladney, som ägnat fyra årtionden åt att forska om Kinas muslimska minoriteter, har rest mycket i Xinjiang och övriga Centralasien. Han svartlistades av KKP strax efter millennieskiftet för att han ansågs vara pro-uigurisk. Han tror att utnämningen av Wang kommer att innebära fortsatt stränga anti-uiguriska åtgärder såväl som hårdare tag längs Kinas västgräns.

– Chen Quanguo var framgångsrik, ur KKP:s synvinkel vad gäller att konsolidera makt och auktoritet. Det var ett väldigt oroligt Tibet han kom till 2011. När han kom till Xinjiang 2016 hade han med sig många liknande idéer, säger han.

Uiguriska män lämnar Idkah-moskén i Kashgar i Xinjiang den 26 april 2002. Uigurerna är ett turkiskt folkslag med en lång historia i området. Foto: Kevin Lee/Getty Images

Att man nu tar in Wang Haijiang tyder på att KKP är oroat över sin västra gräns och de oroliga regionerna på andra sidan, menar Gladney. Det är särskilt känsligt nu efter USA:s tillbakadragande från Afghanistan, men det här är ett område som Kina alltid oroat sig för. Det är en stor, öde och bergig gräns mot Tadzjikistan, Kirgizistan, Afghanistan, Pakistan och Indien, och även om det är lätt att kontrollera de stora infartsvägarna innebär den svåra terrängen att gränsen i någon mån är porös. Det finns alltid risk att jihadister som vill slåss för ett befriat uiguriskt område tar sig in. Rysk militär närvaro i Tadzjikistan och radikala talibaner i nordöstra Afghanistan är andra orosmoment, menar Gladney.

Frank Lehberger, forskare vid den Indienbaserade tankesmedjan Usanas Foundation, säger att Wangs historia i Tibet troligen kommer att påverka KKP:s strategi i Xinjiang, särskilt den bergiga gränsen mot Afghanistan.

– Wang lärde sig värdefulla saker på det militära området som biträdande ledare för Tibets militärdistrikt. Han var placerad på den omstridda gränsen mot Indien och Bhutan mellan 2016 och 2019. Det han lärde sig där kommer säkerligen att appliceras i Xinjiang vid gränsen mot Afghanistan, säger han.

Wang publicerade under sin tid i Tibet flera artiklar om träning och strid i bergsmiljö och vilken sorts försvarsstrukturer man kan använda, säger Lehberger. Han befordrades även för att han koordinerade vägbyggen på hög höjd i området Doklam, som både Kina och Bhutan gör anspråk på. Dessa vägar gjorde det möjligt för KKP att ha en militär närvaro i området även vintertid. Han blev till och med år 2017 delegat till Nationella folkkongressen, som är kommunistregimens variant av ett parlament.

Lehberger påpekar även att Wang är sällsynt inom KKP:s elit i det att han har erfarenhet av strid från Kinas krig med Vietnam 1979. Men både han och Gladney tror att människorättskränkningarna i Xinjiang i långa loppet kommer underminera KKP:s försök att upprätthålla säkerheten. Den antimuslimska politiken och det närmast totala övervakningssamhälle man byggt upp riskerar att driva uigurer och andra minoriteter mot radikalism snarare än till att acceptera statsmakten, tror de.

Lehberger talar om hur KKP odlat stor antipati hos landets muslimska befolkning på senare år.

– De senaste åren har den kinesiska regimen fulländat en förtryckarapparat och en hel katalog åtgärder specifikt mot etniska och muslimska minoriteter i Xinjiang. Till exempel tvingar man muslimska män att raka av sig skägget, och alla måste äta fläsk under dagtid under Ramadan, säger Lehberger.

Gladney pekar särskilt mot den intensiva övervakningsapparat man byggt upp, som han menar är den största förändringen, och det som djupast alienerat den uiguriska befolkningen från regimen.

– Jag tror att den teknologiska utvecklingen var vad som förändrades i Xinjiang. Särskilt digitala övervakningstekniker som Chen Quanguo lyckades importera, till stor del från USA och Silicon Valley, som man lyckats sätta i bruk på en nivå som ingen trodde var möjlig.

Gladney förklarar att Xi Jinping började driva en hårdare linje mot muslimerna i Kina efter ett bombattentat 2014, i samband med att han besökte Xinjiang. Efter detta började KKP drastiskt centralisera sin makt och kontroll över alla regionens invånare, men särskilt uigurerna. Det är dock inte bara Xi som är ansvarig för utvecklingen, påpekar han; det är ett resultat av konsensus inom KKP:s högsta och innersta krets.

– De här besluten fattar han inte själv. De har fullt stöd av partiets centralkommitté, och Wang Haijiang deltog nyligen i partiets planeringskommissions möten i Peking.

Wang och Xinjiang kommer troligen att stå högst på agendan för KKP:s försök att utöka sitt inflytande och upprätthålla sin inrikes säkerhet. Det kommer också att bli en allt farligare verksamhet efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan.

Sam Kessler, geopolitisk rådgivare till North Star Support Group, tecknar en bild av hur bräcklig KKP:s relation till talibanerna är, och hur detta kan leda till konflikt i regionen.

– Samförståndet mellan KKP och talibanerna är väldigt knepigt för Peking. Det finns indikationer på att man kommer att erkänna dem som en mer legitim aktör, men talibanerna har samtidigt en massa kopplingar till jihadister, säger han.

På moskén i Yangisar i Xinjiang sitter ett plakat med slagordet ”Älska [Kinesiska kommunist]partiet, älska Kina”. Foto: Greg Baker/AFP via Getty Images

Om den nuvarande gemensamma fronten mot USA förändras kan relationen mellan KKP och talibanerna försämras eller kollapsa helt. Det kan i sin tur leda till konflikter i hela Centralasien. Kinas regim hade nyligen fått försäkringar från talibanerna att man inte skulle hysa extremister som kan angripa Xinjiang, men om det här inte håller kan Peking mycket väl skruva upp repressionen i området ytterligare, tror Kessler.

Gladney menar att en rörelse mot islamisk extremism i Xinjiang som inte tidigare fanns där har förvärrats av KKP:s människorättskränkningar. Det här gäller särskilt den uiguriska diasporan, som allt mer ser radikal islam som ett sätt att befria de uigurer som man betraktar som fångar i Xinjiang.

– Kina vill "sinisera" uigurerna, som Xi Jinping säger. Det här driver dem troligen mer kraftfullt bort från kinesiskt styre och det bygger upp mycket avsky och ilska, särskilt inom diasporan, säger han.

– Det mesta av våldet och avskyn drevs inte av radikal islam, eller ens av vilja till självständighet. Det handlade mest om en vilja till ökade mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Det driver dessa uigurer som inte ursprungligen motiverades av radikal islam eller jihad in i armarna på de som gör det.

Gladney, Kessler och Lehberger tror alla att att sannolikheten för extremt våld i regionen har ökat, och att utnämningen av Wang är av vikt i sammanhanget.

– Jag tror att det bara är en tidsfråga. Särskilt inom diasporan förekommer mycket uppmaningar från uigurer till våld och kamp för självständighet. Det har flödat pengar till några av de mer radikala grupperna i Centralasien, Turkiet och Sydasien, säger Gladney.

– Jag tror att hela säkerhetssituationen håller på att försämras för alla inblandade, säger Lehberger.

– Situationen med USA och Kina, liksom med Ryssland och Pakistan, gör att det verkar mycket svårt att navigera diplomatiskt utan att det ska sluta blodigt. Det är risk för en större konflikt, konstaterar Kessler.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!