Musik uttrycker livets kvintessens. Det är just denna allmängiltighet som gör musiken så värdefull – den är ett universalmedel för vårt lidande.
Nyligen stoppade jag en taxi i New York. Hela fordonet pulserade av en låt med Jay-Z. Dunket var så högt att mitt hjärta plötsligt kändes som en beatbox. När det tycktes som att fyllningarna i mina tänder skulle lossna bad jag att få kliva ur bilen.
Ljud är ett slags energi. Energi kan bygga upp eller förstöra. För mer än 20 år sedan började den japanska vetenskapsmannen Masaru Emoto att forska på vilka effekter ljud har på vatten. Efter att ha spelat olika sorters musik över vatten frös han hastigt ned vattenmolekyler i petriskålar. Under mikroskop kunde man sedan se skillnaden mellan kristallerna som hade formats i de vattendroppar som utsatts för Bach, Mozart och hårdrock. Varje musikstycke hade fått kristallerna att formas i helt olika konstellationer. De första två skapade geometriskt intrikata och underbara symmetriska former. På hårdrock svarade vattnet utan tecken på organisation, med enbart kaos.
Med tanke på att det mesta som lever består av vätska – våra kroppar är 60 procent vatten – påverkas även vi av ljuden vi hör.
Antikens syn på musik
I sin bok "Staten" säger Platon till en annan antik filosof, Glaucon, att musikutbildning är kraftfullare än alla andra redskap eftersom rytm och harmoni hittar in till själens innersta vrår och fastnar där och gör den utbildades själ behagfull.
Platon försäkrade man på detta sätt gav det inre sann utbildning. Därmed skulle den utbildade kunna urskilja slarv eller felaktigheter i konst och natur, och med en sann smak lovorda, glädja sig över och ta emot det goda i sin själ. Kort sagt skulle han bli ädel och god. Platon observerade också de effekter musiken hade på samhället på hans tid.
Musik är en moralisk lag, sade han. Han sade att den gav universum själ, vingar till själen, får fantasin att flyga, ger sorgen charm, ger glädje och liv till allting, att den är ordningens kärna och att den bidrar till allt som är gott, rättvist och vackert.
Fel musik farlig
Aristoteles sade att eftersom musik kommunicerar känslor kan omoralisk musik forma vår karaktär till det sämre. Man genomsyras av samma passion som musiken man lyssnar till. "Om han under lång tid lyssnar på musik som väcker förkastliga lustar kommer hela hans karaktär att anta en förkastlig form (fritt översatt)."
Enligt forskare vid University of Missouri främjar hiphop, rap och pop problematiska beteenden. De analyserade fler än 400 hit-texter från åren 2006-2016, som innehöll våld, svordomar, misogyni och könsrollreferenser. Professor Cynthia Frisby föreslår i en artikel att föräldrar ska ta diskussionen med sina tonåringar om vad de lyssnar på och vilken inverkan det har på deras identitet.
Musik är som religion. Den har aldrig en neutral andlig riktning. Det sägs att alla toner och texter kan klassas enligt sin andliga riktning: uppåt eller nedåt. Tänk på de gregorianska mässorna och hur perfekt de speglar arkitekturen i de katedraler vari de sjungs. Tänk på Händels majestätiska "Messias"; dess syfte var att hedra den högsta guden. Den lyfter åhörarens ande.
Så länge sublim och vacker musik finns kommer civilisationen att blomstra, både andligt och materiellt sett.
Jani Allan är en sydafrikansk journalist, kolumnist och skribent.
Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times synsätt.
