loading

Förra året smittades minst 6 900 svenskar av campylobacter. Svensk färsk kyckling är smittkällan. Foto: Marcio Jose Sanchez
Förra året smittades minst 6 900 svenskar av campylobacter. Svensk färsk kyckling är smittkällan. Foto: Marcio Jose Sanchez
Inrikes

Jordbruksverket censurerade smittläkare

Epoch Times

Jordbruksverket vill ogärna peka ut svensk kyckling som orsak till det pågående utbrottet av campylobacter.

I ett försök att dölja smittkällan har myndigheten till och med censurerat den smittskyddsläkare som är högst ansvarig för svenskt smittskydd.

På kort tid har tusentals svenskar blivit så svårt sjuka av campylobacter att de tvingats söka sjukvård. Förra året registrerades knappt 6 900 fall och kurvan fortsätter att peka uppåt.

TT har varit i kontakt med nästan samtliga smittskyddsläkare i landet och de bedömer utbrottet som allvarligt.

- Vi har ett omfattande och långdraget utbrott av en allmänfarlig sjukdom. Campylobacter-infektion ska absolut tas på allvar. De smittade riskerar att bli rejält sjuka och drabbas av komplikationer, säger Hans Boman, smittskyddsläkare i Landstinget i Västernorrland.

Bland smittskyddsläkarna råder det inga tvivel om smittkällan: färsk svensk kyckling.

- Vi har en tydlig koppling till kycklingkött. Samma typ av campylobacter finns hos patienter och på kycklingen, säger Peter Iveroth, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län.

Inga åtgärder

Konsumtionen av färsk kyckling har ökat, samtidigt som rutinerna i produktionsleden har förändrats.

- Något har hänt som förändrat produktionsförhållandena, så att risken för att infekterad kyckling når konsumenterna har ökat, säger Helena Palmgren, biträdande smittskyddsläkare i Region Uppsala.

Men trots att smittkällan är känd har vare sig Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt vidtagit några speciella åtgärder, mer än att uppmana till god hygien i köket. I stället hoppas man att branschen ska lösa problemen, något smittskyddsläkarna känner en tilltagande frustration över.

- Vi har inga andra smittsamma tarmsjukdomar där vi accepterar att över 5 000 personer smittas i Sverige av en känd smittkälla utan att vi gör något åt det, säger Peter Iveroth.

Förra året smittades minst 6 900 svenskar av campylobacter. Svensk färsk kyckling är smittkällan. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Censur

Att peka ut svensk kyckling är dock känsligt. Framför allt för Jordbruksverket. Det framgår tydligt av mejlväxlingen mellan Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten inför det gemensamma pressmeddelande som gick ut den 10 februari.

I stället för att lyfta fram smittkällan vill Jordbruksverket betona konsumenternas ansvar, att ha en god hand- och kökshygien. För som myndigheten skriver i ett mejl: "Vi vill inte att människor blir skräckslagna och slutar äta svensk kyckling. Särskilt inte med bakgrund av livsmedelsstrategin som presenterades igår."

I utkastet till pressmeddelandet censurerade Jordbruksverket till och med ett uttalande av statsepidemiologen, smittskyddsläkaren Anders Tegnell, vid Folkhälsomyndigheten. Jordbruksverket skriver:

"I dokumentet finns även en kommentar som gäller Anders Tegnells citat. Ingrid Eilertz (avdelningschef på Jordbruksverket, red. anm.) har synpunkter och vill ta bort 'allt talar för att det är färsk svensk kyckling'."

När TT kontaktar Ingrid Eilertz ber hon att få ta del av mejlkonversationen, vilket hon får, men gör sig sedan oanträffbar.

Frågan varför Jordbruksverket censurerade ett uttalande från statsepidemiologen vid en annan myndighet i dennes kommunikation med allmänheten lämnas därmed obesvarad.

(TT)

 Kan ge allvarlig sjukdom

Campylobacter är en bakterie som kan ge svår tarmsjukdom. Smittan kan även resultera i olika komplikationer, som ledbesvär och blodförgiftning.
Infektion med campylobacter räknas som en allmänfarlig sjukdom.
Förra året registrerades knappt 6 900 fall av svenskar som smittats av campylobacter i Sverige. Detta är dock endast toppen av ett isberg, eftersom det endast är vissa av dem som söker sjukvård som provtas och registreras.
På senare tid har andelen smittade kycklingflockar ökat, samtidigt som konsumtionen skjutit i höjden. Provtagningar har visat att det är samma typ av bakterier som finns på kycklingköttet som folk blivit sjuka av.
Källa: Folkhälsomyndigheten, med flera.
Fakta: Så blir du inte sjuk
Fryst kyckling innehåller betydligt mindre campylobacter än färsk.
Rengör redskap noga efter att ha hanterat kycklingen i köket. Använd inte samma skärbräda eller kniv till exempelvis salladen som till kyckling utan att diska dem noga först.
Tvätta även händerna direkt efter att ha hanterat kycklingen.
Se till att köttet är genomstekt/-kokt innan det äts.
Källor: Livsmedelsverket med flera

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading

Förra året smittades minst 6 900 svenskar av campylobacter. Svensk färsk kyckling är smittkällan. Foto: Marcio Jose Sanchez
Förra året smittades minst 6 900 svenskar av campylobacter. Svensk färsk kyckling är smittkällan. Foto: Marcio Jose Sanchez
Inrikes

Jordbruksverket censurerade smittläkare

Epoch Times

Jordbruksverket vill ogärna peka ut svensk kyckling som orsak till det pågående utbrottet av campylobacter.

I ett försök att dölja smittkällan har myndigheten till och med censurerat den smittskyddsläkare som är högst ansvarig för svenskt smittskydd.

På kort tid har tusentals svenskar blivit så svårt sjuka av campylobacter att de tvingats söka sjukvård. Förra året registrerades knappt 6 900 fall och kurvan fortsätter att peka uppåt.

TT har varit i kontakt med nästan samtliga smittskyddsläkare i landet och de bedömer utbrottet som allvarligt.

- Vi har ett omfattande och långdraget utbrott av en allmänfarlig sjukdom. Campylobacter-infektion ska absolut tas på allvar. De smittade riskerar att bli rejält sjuka och drabbas av komplikationer, säger Hans Boman, smittskyddsläkare i Landstinget i Västernorrland.

Bland smittskyddsläkarna råder det inga tvivel om smittkällan: färsk svensk kyckling.

- Vi har en tydlig koppling till kycklingkött. Samma typ av campylobacter finns hos patienter och på kycklingen, säger Peter Iveroth, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län.

Inga åtgärder

Konsumtionen av färsk kyckling har ökat, samtidigt som rutinerna i produktionsleden har förändrats.

- Något har hänt som förändrat produktionsförhållandena, så att risken för att infekterad kyckling når konsumenterna har ökat, säger Helena Palmgren, biträdande smittskyddsläkare i Region Uppsala.

Men trots att smittkällan är känd har vare sig Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt vidtagit några speciella åtgärder, mer än att uppmana till god hygien i köket. I stället hoppas man att branschen ska lösa problemen, något smittskyddsläkarna känner en tilltagande frustration över.

- Vi har inga andra smittsamma tarmsjukdomar där vi accepterar att över 5 000 personer smittas i Sverige av en känd smittkälla utan att vi gör något åt det, säger Peter Iveroth.

Förra året smittades minst 6 900 svenskar av campylobacter. Svensk färsk kyckling är smittkällan. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Censur

Att peka ut svensk kyckling är dock känsligt. Framför allt för Jordbruksverket. Det framgår tydligt av mejlväxlingen mellan Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten inför det gemensamma pressmeddelande som gick ut den 10 februari.

I stället för att lyfta fram smittkällan vill Jordbruksverket betona konsumenternas ansvar, att ha en god hand- och kökshygien. För som myndigheten skriver i ett mejl: "Vi vill inte att människor blir skräckslagna och slutar äta svensk kyckling. Särskilt inte med bakgrund av livsmedelsstrategin som presenterades igår."

I utkastet till pressmeddelandet censurerade Jordbruksverket till och med ett uttalande av statsepidemiologen, smittskyddsläkaren Anders Tegnell, vid Folkhälsomyndigheten. Jordbruksverket skriver:

"I dokumentet finns även en kommentar som gäller Anders Tegnells citat. Ingrid Eilertz (avdelningschef på Jordbruksverket, red. anm.) har synpunkter och vill ta bort 'allt talar för att det är färsk svensk kyckling'."

När TT kontaktar Ingrid Eilertz ber hon att få ta del av mejlkonversationen, vilket hon får, men gör sig sedan oanträffbar.

Frågan varför Jordbruksverket censurerade ett uttalande från statsepidemiologen vid en annan myndighet i dennes kommunikation med allmänheten lämnas därmed obesvarad.

(TT)

 Kan ge allvarlig sjukdom

Campylobacter är en bakterie som kan ge svår tarmsjukdom. Smittan kan även resultera i olika komplikationer, som ledbesvär och blodförgiftning.
Infektion med campylobacter räknas som en allmänfarlig sjukdom.
Förra året registrerades knappt 6 900 fall av svenskar som smittats av campylobacter i Sverige. Detta är dock endast toppen av ett isberg, eftersom det endast är vissa av dem som söker sjukvård som provtas och registreras.
På senare tid har andelen smittade kycklingflockar ökat, samtidigt som konsumtionen skjutit i höjden. Provtagningar har visat att det är samma typ av bakterier som finns på kycklingköttet som folk blivit sjuka av.
Källa: Folkhälsomyndigheten, med flera.
Fakta: Så blir du inte sjuk
Fryst kyckling innehåller betydligt mindre campylobacter än färsk.
Rengör redskap noga efter att ha hanterat kycklingen i köket. Använd inte samma skärbräda eller kniv till exempelvis salladen som till kyckling utan att diska dem noga först.
Tvätta även händerna direkt efter att ha hanterat kycklingen.
Se till att köttet är genomstekt/-kokt innan det äts.
Källor: Livsmedelsverket med flera

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024