loading






Järnridån mellan Öst och Väst är borta men kommunismen är inte stoppad.  Bilden är från Checkpoint Charlie mellan Öst- och Västberlin år 1961. Foto: AFP/Getty Images
Järnridån mellan Öst och Väst är borta men kommunismen är inte stoppad. Bilden är från Checkpoint Charlie mellan Öst- och Västberlin år 1961. Foto: AFP/Getty Images
Opinion

Järnridån har rasat men hydran lever än

Hans Bengtsson

Berlinmuren – den tydligaste symbolen för det kommunistiska förtrycket i den gamla Sovjetsfären – föll för 30 år sedan. Det var en påtaglig och historisk milstolpe i frigörandet av befolkningen i den östra delen av Europa, som efter andra världskrigets slut drabbades av ”befriaren” Sovjetunionen och dess kommunistiska doktrin. Det blev inte någon fred. Istället vidtog det kalla kriget, mellan det liberalt frihetliga Väst och det auktoritärt kommunistiska Öst.

Murens fall förvirrade många, som trodde att kommunismen hade förlorat och att friheten var nära för alla. Det gjorde att vaksamheten mot dess fortsatta strävan för att ta över världen – som ju finns tydligt uttalad – försvann och i många fall ersattes med en naiv beundran över de ekonomiska framstegen.

Det gäller att vara uppmärksam. Kommunismen är som de gamla grekernas dödsbringande hydra. Hugger man av ett huvud växer det fram minst två nya.

Vi har den ”vanliga” statskommunismen i Kina och åtskilliga andra länder som fortfarande har detta politiska styrelseskick – om än med kapitalistisk ekonomi då alla har insett att planekonomin inte fungerar. Och så finns det öppet kommunistiska eller vänsterextrema partier i många av världens parlament. Dessutom finns det förklädda varianter i form av idéer, strömningar och attityder som emanerar ur kommunismens och dess förstadium socialismen.

Maskerat som välvilja

Enligt ordspråket är ”vägen till helvetet är stenlagd med goda avsikter”. Mycket av det kommunistiska tankegodset har maskerats med välvilja. Kommunismen har mutat in sådant som egentligen är bra och ersatt det med sin förvridna versioner, som alla mynnar ut i tilltagande statlig kontroll och minskad personlig frihet.

Vem är inte egentligen för sund jämlikhet och rättvisa, etcetera? Men hur jämställt var Sovjetunionen eller något annat av kommunistländerna. Klasskillnaderna har väl aldrig varit så påtagliga som mellan de välmående kommunistiska kadrerna och de fattiga arbetarna i fabriker och på kolchoser. En alltför långt driven kamp för jämställdhet strävar inte efter att ge människor lika rättigheter utan vill se lika resultat, oavsett insats. Det passiviserar människor och fråntar dem det gudagivna egna ansvaret för sina liv.

En ateistisk världsbild får människan att förlora respekten för såväl varandra som livets värde och leder till normlöshet som gör att vad som helst kan vara möjligt men ingenting får hållas för riktigt sant. Idén om klasskamp ställer ännu idag samhällets olika grupper i avundsjukt motsatsförhållande, istället för att låta dem komplettera varandra och tillsammans skapa en välfungerande helhet.

Förstört traditionell kultur

Den traditionella kulturen har avsiktligt förstörts, vilket gjort människor vilsna och rotlösa. Detta var mycket tydligt under Kulturrevolutionen i Kina då bland annat heliga tempel förstördes, men har skett på många andra håll.

Influenserna går både bredare och djupare än vad som kan nämnas här. Vill du veta mer kan du läsa Epoch Times artikelserie: ”Hur kommunismens spöke styr världen.”

Artiklarna visar att kommunismen och dess mutationer idag har ett väl så starkt grepp om världen som under 1900-talet och det kalla krigets dagar.

Kanske måste vi gå till den gamla legenden om hydran för att förstå hur vi ska kunna komma ur kommunismens grepp. Herakles lyckades i ett av sina stordåd dräpa hydran genom att hugga av samtliga dess huvuden, och hans brorson Iolaos brände såren efter de avhuggna huvudena, så att det inte kunde växa ut några nya.

Vi måste se kommunsimen för vad den är, i alla dess former, avslöja lögner och täppa igen kryphål så att den inte får kraft att leva.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.  

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading






Järnridån mellan Öst och Väst är borta men kommunismen är inte stoppad.  Bilden är från Checkpoint Charlie mellan Öst- och Västberlin år 1961. Foto: AFP/Getty Images
Järnridån mellan Öst och Väst är borta men kommunismen är inte stoppad. Bilden är från Checkpoint Charlie mellan Öst- och Västberlin år 1961. Foto: AFP/Getty Images
Opinion

Järnridån har rasat men hydran lever än

Hans Bengtsson

Berlinmuren – den tydligaste symbolen för det kommunistiska förtrycket i den gamla Sovjetsfären – föll för 30 år sedan. Det var en påtaglig och historisk milstolpe i frigörandet av befolkningen i den östra delen av Europa, som efter andra världskrigets slut drabbades av ”befriaren” Sovjetunionen och dess kommunistiska doktrin. Det blev inte någon fred. Istället vidtog det kalla kriget, mellan det liberalt frihetliga Väst och det auktoritärt kommunistiska Öst.

Murens fall förvirrade många, som trodde att kommunismen hade förlorat och att friheten var nära för alla. Det gjorde att vaksamheten mot dess fortsatta strävan för att ta över världen – som ju finns tydligt uttalad – försvann och i många fall ersattes med en naiv beundran över de ekonomiska framstegen.

Det gäller att vara uppmärksam. Kommunismen är som de gamla grekernas dödsbringande hydra. Hugger man av ett huvud växer det fram minst två nya.

Vi har den ”vanliga” statskommunismen i Kina och åtskilliga andra länder som fortfarande har detta politiska styrelseskick – om än med kapitalistisk ekonomi då alla har insett att planekonomin inte fungerar. Och så finns det öppet kommunistiska eller vänsterextrema partier i många av världens parlament. Dessutom finns det förklädda varianter i form av idéer, strömningar och attityder som emanerar ur kommunismens och dess förstadium socialismen.

Maskerat som välvilja

Enligt ordspråket är ”vägen till helvetet är stenlagd med goda avsikter”. Mycket av det kommunistiska tankegodset har maskerats med välvilja. Kommunismen har mutat in sådant som egentligen är bra och ersatt det med sin förvridna versioner, som alla mynnar ut i tilltagande statlig kontroll och minskad personlig frihet.

Vem är inte egentligen för sund jämlikhet och rättvisa, etcetera? Men hur jämställt var Sovjetunionen eller något annat av kommunistländerna. Klasskillnaderna har väl aldrig varit så påtagliga som mellan de välmående kommunistiska kadrerna och de fattiga arbetarna i fabriker och på kolchoser. En alltför långt driven kamp för jämställdhet strävar inte efter att ge människor lika rättigheter utan vill se lika resultat, oavsett insats. Det passiviserar människor och fråntar dem det gudagivna egna ansvaret för sina liv.

En ateistisk världsbild får människan att förlora respekten för såväl varandra som livets värde och leder till normlöshet som gör att vad som helst kan vara möjligt men ingenting får hållas för riktigt sant. Idén om klasskamp ställer ännu idag samhällets olika grupper i avundsjukt motsatsförhållande, istället för att låta dem komplettera varandra och tillsammans skapa en välfungerande helhet.

Förstört traditionell kultur

Den traditionella kulturen har avsiktligt förstörts, vilket gjort människor vilsna och rotlösa. Detta var mycket tydligt under Kulturrevolutionen i Kina då bland annat heliga tempel förstördes, men har skett på många andra håll.

Influenserna går både bredare och djupare än vad som kan nämnas här. Vill du veta mer kan du läsa Epoch Times artikelserie: ”Hur kommunismens spöke styr världen.”

Artiklarna visar att kommunismen och dess mutationer idag har ett väl så starkt grepp om världen som under 1900-talet och det kalla krigets dagar.

Kanske måste vi gå till den gamla legenden om hydran för att förstå hur vi ska kunna komma ur kommunismens grepp. Herakles lyckades i ett av sina stordåd dräpa hydran genom att hugga av samtliga dess huvuden, och hans brorson Iolaos brände såren efter de avhuggna huvudena, så att det inte kunde växa ut några nya.

Vi måste se kommunsimen för vad den är, i alla dess former, avslöja lögner och täppa igen kryphål så att den inte får kraft att leva.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.  

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024