Migrationsverket följer hela tiden säkerhetsutvecklingen i Afghanistan, men ännu är det inte aktuellt med något generellt stopp från att skicka tillbaka människor dit.

Verkets nye chef Mikael Ribbenvik säger också i en TT-intervju att de långa handläggningstiderna för asylärenden får "katastrofala följder".

I en lägesanalys nyligen skrev Migrationsverket att läget i Afghanistan förvärrats ytterligare. Men att totalt stoppa alla återsändanden är inte aktuellt, säger Ribbenvik till TT under Almedalsveckan i Visby.

– Det krävs väldigt mycket för ett generellt ställningstagande. Att konflikten skulle nå den nivån att den drabbar envar överallt i landet urskiljningslöst - det är först när man kommer till den nivån som vi har generell inhibition.

Han betonar dock att säkerhetsläget påverkar de individuella prövningarna av asylärendena, och att människor kan skickas till andra delar av Afghanistan om läget i hemprovinsen är allt för farligt.

– I Afghanistan ser det lite olika ut och det finns rätt många provinser där det är helt omöjligt att återvända och sedan finns det några där säkerhetsläget inte är bra, men det är inte tillräckligt svårt för att det ska räcka till att alla får asyl som kommer därifrån, säger Ribbenvik.

Långa väntetider

TT: Men kan ni säkert säga att de återsänds till säkerhet?
– Nej, och det kan vi inte säga om något land. Det finns inte den typen av garantier för oroliga länder.

Ribbenvik säger också att verket nu arbetar på ett nytt så kallat rättsligt ställningstagande om Afghanistan.

Handläggningstiderna för asylansökningar har aldrig tidigare varit längre än nu. Den genomsnittliga väntetiden för ensamkommande barn är omkring 560 dagar och för vuxna asylsökande drygt 500 dagar.

Han påpekar att väldigt många asylsökande kom under andra halvan av 2015, och att det har bildats en kö - och på frågan om vilka följder väntan får svarar han:

– Det får egentligen katastrofala följder både för människan, myndigheten och hela systemet, säger Ribbenvik.

"Nedre spannet"

Samtidigt säger han sig vara stolt över att verket, som i snitt under 2000-talet avgjort cirka 30 000 ärenden per år, i fjol och i år kommer avgöra sammanlagt omkring 200 000 ärenden.

– Det kommer vi att klara, så i slutet av det här året kommer det att vara återställt och normaliserat.

Ribbenvik passar på frågan om verket i nästa prognos till regeringen, i slutet av juli, kommer att låta antagandet om 22 000-45 000 asylsökande i Sverige i år ligga kvar.

– Men vad jag kan säga nu är att antalet asylsökande under första halvåret är lite över 11 000 - så det ligger ju i det nedre spannet.

(TT)