Om några år kan elever få betyg i en ny tiogradig skala, utan dagens skarpa F som i underkänt. Dessutom ska möjligheten för skolor att sätta glädjebetyg stramas åt, enligt det utredningsförslag som nu lämnas till skolminister Lotta Edholm.

När utredaren Magnus Henrekson överlämnar sitt betänkande är stora delar redan kända.

Han har i flera medier förklarat att utredningen föreslår en tiogradig sifferskala, utan skarp underkäntgräns, att resultaten på de nationella proven ska rättas centralt och att skolans provresultat ska kalibreras med betygen.

– Vi behöver ett nytt betygssystem. Det finns stora och rätt tydliga brister med dagens system, säger Lotta Edholm (L).

F stänger ute

Målrelaterade betyg har funnits sedan 1995 och den nuvarande betygsskalan, A-F, infördes 2011. Men betygssystemet har länge kritiserats för att det lett till inflation och orättvisa då vissa skolor sätter högre betyg än vad de borde. De nationella proven har inte fungerat som nationell måttstock.

Betygsskalan har också ifrågasatts därför att betyget F, underkänt, får så stora konsekvenser för eleverna. För många F, eller F i ett centralt ämne, stänger ute dem från de nationella programmen på gymnasiet. Förra läsåret var det nästan 20 000 niondeklassare (16 procent) som inte blev behöriga.

Magnus Henrekson föreslår nu en skala med fler steg, 1-10. Betygen 1-3 står för “mindre än godtagbara kunskaper”, men blir inte noll värda som F.

Har svängt

Före betygsutredningen fanns inget stöd hos regeringen och SD för att avskaffa underkänt betyg, F. I Tidöavtalet sägs att betygssystemet även fortsättningsvis ska ha “en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat”.

Men sedan Tidöavtalet skrevs har det skett en svängning. Liberalernas Johan Pehrson och Lotta Edholm gick i höstas ut och tog ställning för att ersätta betyget F med ett mer “nyanserat system” som inte stänger ute en stor andel elever från gymnasieutbildning.

Därefter har även Kristdemokraterna och Moderaterna svängt, och vill skrota den skarpa underkäntgränsen.