loadingBankkontor har attackerats i de stundtals våldsamma protesterna i Libanon mot korruption och det politiska etablissemanget. Foto: Hussein Malla AP/TT-arkivbild
Bankkontor har attackerats i de stundtals våldsamma protesterna i Libanon mot korruption och det politiska etablissemanget. Foto: Hussein Malla AP/TT-arkivbild
Utrikes

IMF-rådgivare i krisdrabbade Libanon

Epoch Times

Den libanesiska staten, skakad av folkliga protester och politisk turbulens, står inför ett akut skuldproblem. Ratinginstitut varnar för inställda betalningar och Internationella valutafonden (IMF) har skickat rådgivare till landet.

Tecknen på en djup finansiell kris är många i Libanon. Statsskulden har svällt till 150 procent av BNP, med stora årliga underskott i statsbudgeten och en snabbt sinande valutareserv.

Libanesiska affärsbanker begränsar redan hur stora uttag som får göras. De blockerar även överföringar till konton i utlandet.

Libaneser drabbas hårt

Vanliga libaneser drabbas även hårt av att det libanesiska pundet har rasat i värde vilket skapar kraftig inflation. Libanons arbetsmarknad präglas samtidigt av rader av jättevarsel och drastiska lönesänkningar från företag på ruinens brant.

Libanons nytillträdda finansminister Ghazi Wazni skriver i ett uttalande att IMF-personalen ska ge sin syn på läget och komma med rekommendationer för vilka reformer Libanon behöver göra.

"IMF-delegationen fortsätter sitt arbete med att slutföra samarbetet med Libanon för att ta fram en handlingsplan", tillägger han.

Än så länge har Libanon formellt inte begärt något stödprogram från IMF för att hantera problemen, men många bedömare räknar med att det kommer att ske.

Den 9 mars går fristen ut för att betala 1,2 miljarder euro (nästan 13 miljarder kronor) på ett av landets obligationslån och det är oklart om det faktiskt finns pengar att betala med i statskassan.

Lån i inhemska banker

Talmannen i parlamentet i Beirut, Nabih Berri, sade så sent som i onsdags att det bästa vore om Libanon kunde förhandla fram en skuldrekonstruktion. Berri är nära allierad med den inflytelserika Iranstödda rörelsen Hizbollah.

Inhemska banker sitter på merparten av lånen till den libanesiska staten, inklusive obligationslån på 14 miljarder euro.

Ratinginstitutet Fitch, som nyligen sänkt Libanons kreditbetyg nästan så lågt som det går, ser en skuldrekonstruktion som ett troligt scenario för Libanon.

Totalt beräknas Libanon stå inför amorteringar och räntebetalningar på cirka 10 miljarder dollar 2020 och 9 miljarder 2021, enligt Fitchs kreditanalytiker.

Libanons centralbank, Banque du Liban, beräknas i slutet av januari ha haft en valutareserv på cirka 29 miljarder dollar som fortsätter att dräneras dag för dag. I praktiken, netto, är reserven redan nu på noll, enligt Fitch.

(TT-Reuters)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBankkontor har attackerats i de stundtals våldsamma protesterna i Libanon mot korruption och det politiska etablissemanget. Foto: Hussein Malla AP/TT-arkivbild
Bankkontor har attackerats i de stundtals våldsamma protesterna i Libanon mot korruption och det politiska etablissemanget. Foto: Hussein Malla AP/TT-arkivbild
Utrikes

IMF-rådgivare i krisdrabbade Libanon

Epoch Times

Den libanesiska staten, skakad av folkliga protester och politisk turbulens, står inför ett akut skuldproblem. Ratinginstitut varnar för inställda betalningar och Internationella valutafonden (IMF) har skickat rådgivare till landet.

Tecknen på en djup finansiell kris är många i Libanon. Statsskulden har svällt till 150 procent av BNP, med stora årliga underskott i statsbudgeten och en snabbt sinande valutareserv.

Libanesiska affärsbanker begränsar redan hur stora uttag som får göras. De blockerar även överföringar till konton i utlandet.

Libaneser drabbas hårt

Vanliga libaneser drabbas även hårt av att det libanesiska pundet har rasat i värde vilket skapar kraftig inflation. Libanons arbetsmarknad präglas samtidigt av rader av jättevarsel och drastiska lönesänkningar från företag på ruinens brant.

Libanons nytillträdda finansminister Ghazi Wazni skriver i ett uttalande att IMF-personalen ska ge sin syn på läget och komma med rekommendationer för vilka reformer Libanon behöver göra.

"IMF-delegationen fortsätter sitt arbete med att slutföra samarbetet med Libanon för att ta fram en handlingsplan", tillägger han.

Än så länge har Libanon formellt inte begärt något stödprogram från IMF för att hantera problemen, men många bedömare räknar med att det kommer att ske.

Den 9 mars går fristen ut för att betala 1,2 miljarder euro (nästan 13 miljarder kronor) på ett av landets obligationslån och det är oklart om det faktiskt finns pengar att betala med i statskassan.

Lån i inhemska banker

Talmannen i parlamentet i Beirut, Nabih Berri, sade så sent som i onsdags att det bästa vore om Libanon kunde förhandla fram en skuldrekonstruktion. Berri är nära allierad med den inflytelserika Iranstödda rörelsen Hizbollah.

Inhemska banker sitter på merparten av lånen till den libanesiska staten, inklusive obligationslån på 14 miljarder euro.

Ratinginstitutet Fitch, som nyligen sänkt Libanons kreditbetyg nästan så lågt som det går, ser en skuldrekonstruktion som ett troligt scenario för Libanon.

Totalt beräknas Libanon stå inför amorteringar och räntebetalningar på cirka 10 miljarder dollar 2020 och 9 miljarder 2021, enligt Fitchs kreditanalytiker.

Libanons centralbank, Banque du Liban, beräknas i slutet av januari ha haft en valutareserv på cirka 29 miljarder dollar som fortsätter att dräneras dag för dag. I praktiken, netto, är reserven redan nu på noll, enligt Fitch.

(TT-Reuters)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024