Det är aldrig roligt att uppleva smärta, men det är en av de allra viktigaste kroppssignalerna vi har. Det fungerar som ett larmsystem för skadliga eller potentiellt dödliga tillstånd – för att du ska veta att när du rör den där kokheta kastrullen, så ska du ta bort din hand.

Smärta är också en mycket subjektiv upplevelse; människor kan känna olika nivåer av smärta i samma situation. Medan vissa har en väldigt låg smärttröskel – som att de till exempel behöver narkos när de lagar ett hål i tanden – så är den saken för någon annan inget som helst problem.

Dessa individuella skillnader verkar ha en genetisk grund, men det finns också andra faktorer som kan "manipulera" sinnet och förändra hur vi känner smärta, som till exempel en plötslig distraktion. Det kan vara så enkelt som att få någon att skratta, eftersom det tar bort uppmärksamheten från smärtan, vilket bidrar till att man uppfattar dess intensitet och obehag mindre starkt.

I praktiken innebär dessa resultat att det kan finnas behandling och smärtlindring för personer med kronisk smärta.

Ny forskning visar också att förutom att smärtan kan avledas, så kan hjärnan dessutom luras till att uppleva smärtlindring.

Kraften i smärta

Vid en hjärnscanning kan man se att områden i de främre hjärnregionerna lyser upp när man känner smärta. Det är dessa områden i hjärnan som reglerar intensiteten och kvaliteten på smärtupplevelsen. Dessa områden är också ansvariga för att skapa förväntningar, vilket inte är någon slump. Förväntan spelar en stor roll i hur vi uppfattar smärta och dess intensitet.

Så om du fått veta att en injektion du ska få kommer att göra väldigt ont, är det troligt att du kommer att uppleva det på så sätt. Men å andra sidan, om någonting smärtsamt händer oväntat – som att du slår i tån – kanske det tar lite tid innan du upplever den verkliga intensiteten i smärtan.

Den nu berömda gummihand illusionen visar den starka kopplingen mellan det vi ser och det vi känner. Med hjälp av en falsk gummihand fann psykologer att de kunde få människor att tro att en artificiell arm tillhörde deras egen kropp. För att det skulle fungera måste deltagarna dölja sin verkliga arm (under en tygbit) och sedan strök man med handen över både den riktiga och den falska armen samtidigt.

Några studier har också visat att smärta – inte bara beröring – kan uppfattas av gummihand illusionen. Och det finns otaliga YouTube-videor där människor ryggar tillbaka när gummihanden hotas av ett hammarslag eller att stickas med en nål.

Sinnets makt över materian

Ny forskning visar hur hjärnan kan luras till att uppleva både smärta och smärtlindring. I den senaste undersökningen använde forskarna gummihand illusionen. Man gav intensiv smärtstimulering på utvalda ställen på den verkliga armen, samtidigt som man på ett synligt sätt gav falsk smärtstimulering på exakt samma platser på gummiarmen, vilken lyste upp under stimuleringen.

Det upptäcktes att ett stort antal deltagare rapporterade att de upplevde att smärta kom från gummiarmen. Forskarna använde sedan en falsk smärtlindrande kräm – med andra ord, en placebo – på de ”smärtande” områdena på gummiarmen. Den här gången rapporterade personerna en minskning av smärtintensiteten.

Det här visar att människors sinnen kan luras till att uppleva både smärta och smärtlindring på en falsk hand, där vare sig smärtstimulering eller smärtlindring var verksamt.

Men gummihand illusionen är mer än bara ett bra party-trick. Det stödjer en av de viktigaste uppfattningarna inom hjärnvetenskapen; nämligen att multisensorisk perception kan påverka hur vi ser vår egen kropp. Det visar också att sådant som vi vet är sant, kan åsidosättas av hjärnan.

I experimentet förändrades hjärnan till att inlemma den nya gummihanden, vilket kallas neuroplasticitet. Det här visar att hjärnan kan förändras till följd av sina erfarenheter.

I praktiken innebär dessa resultat att det kan finnas behandling och smärtlindring för personer med kronisk smärta, såsom fantomsmärta, där smärta upplevs komma från en amputerad kroppsdel. Det kan även användas vid andra tillstånd såsom fibromyalgi eller komplexa lokala smärtsyndrom, vilket potentiellt erbjuder hopp till tusentals människor vars liv fördärvats av verklig smärta på daglig basis.

Giuliana Mazzoni är professor i psykologi vid University of Hull. Den här artikeln är översatt från engelska och publicerades ursprungligen på  The Conversation.