loading
Med höstmörkret ökar antalet viltolyckor. I smålandslänen Kalmar och Kronoberg är det störst risk att drabbas. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
Med höstmörkret ökar antalet viltolyckor. I smålandslänen Kalmar och Kronoberg är det störst risk att drabbas. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
Inrikes

Här är risken för viltolyckor störst

Epoch Times

Med höstmörkret ökar viltolyckorna – och då har det redan skett över 40 000 i år.

– Det är en alldeles för hög siffra, säger Heléne Lilja på Motormännens riksförbund.

Risken att drabbas är störst i Smålandslänen Kalmar och Kronoberg.

I Kalmar län är risken att drabbas av en viltolycka allra högst, med 21,4 olyckor per tusen bilar under 2017 och 2018, visar en undersökning som försäkringsbolaget If gjort. Lägst är risken i Stockholms län, med 3,5 olyckor per tusen bilar.

– Det är ju mer vilt i vissa delar av landet. Om Småland toppar är det för att det rör sig mer vilt där. Men också att man inte varit tillräckligt noggrann med att röja längs med vägarna och sätta upp viltstängsel, säger Heléne Lilja, kommunikationschef på Motormännens riksförbund.

Viltolyckorna visar en uppåtgående trend. I fjol skedde totalt 61 300 viltolyckor, en historiskt hög siffra. Hittills i år har det skett 40 700 olyckor.

Foto/grafik: TT

Flest olyckor

Att både älg- och vildsvinsstammen ökat pekas ut som en orsak till ökningen. Oktober och november är de månader då flest olyckor brukar inträffa. Och störst är risken för krock i gryning och skymning.

– Även om man vidgar sitt synfält kan det vara svårt att uppmärksamma djur, de är ju snabba. Finns det inte viltstängsel, är det inte röjt längs med vägen utan tät skog, måste man som bilist anpassa hastigheten så att man hinner bromsa om ett djur dyker upp på vägen, säger Heléne Lilja.

– Många gånger är de också fler än ett. Ser man ett rådjur springa över vägen måste man vara beredd på att det kommer fler, säger hon.

I genomsnitt dör fem personer per år i viltolyckor. Störst är risken att krocka med ett rådjur, därefter vildsvin och älg. Renar räknas som tamdjur och ingår inte i statistiken, vilket drar ner siffrorna för norra Sverige.

Hålla sig lugn

Skulle olyckan vara framme och en kollision med ett djur är oundviklig gäller det att försöka hålla sig lugn.

– Är det ett mindre djur, som rådjur, ska man bromsa i första hand, och styra undan i andra hand – för det kan bli svårare skador om du styr av vägen och kanske voltar. Det är större risk för personskador om man väjer än om man bara kör på, säger Johan Granholm, motorexpert på If.

Handlar det om ett stort djur, som älg eller kronhjort, är taktiken annorlunda.

– Det är stora tunga djur som har långa ben, så då ska man om det går försöka styra mot bakkroppen så att man siktar på bakbenen. Då har man en större chans att klara sig, säger han.

(Anja Haglund/TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Med höstmörkret ökar antalet viltolyckor. I smålandslänen Kalmar och Kronoberg är det störst risk att drabbas. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
Med höstmörkret ökar antalet viltolyckor. I smålandslänen Kalmar och Kronoberg är det störst risk att drabbas. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
Inrikes

Här är risken för viltolyckor störst

Epoch Times

Med höstmörkret ökar viltolyckorna – och då har det redan skett över 40 000 i år.

– Det är en alldeles för hög siffra, säger Heléne Lilja på Motormännens riksförbund.

Risken att drabbas är störst i Smålandslänen Kalmar och Kronoberg.

I Kalmar län är risken att drabbas av en viltolycka allra högst, med 21,4 olyckor per tusen bilar under 2017 och 2018, visar en undersökning som försäkringsbolaget If gjort. Lägst är risken i Stockholms län, med 3,5 olyckor per tusen bilar.

– Det är ju mer vilt i vissa delar av landet. Om Småland toppar är det för att det rör sig mer vilt där. Men också att man inte varit tillräckligt noggrann med att röja längs med vägarna och sätta upp viltstängsel, säger Heléne Lilja, kommunikationschef på Motormännens riksförbund.

Viltolyckorna visar en uppåtgående trend. I fjol skedde totalt 61 300 viltolyckor, en historiskt hög siffra. Hittills i år har det skett 40 700 olyckor.

Foto/grafik: TT

Flest olyckor

Att både älg- och vildsvinsstammen ökat pekas ut som en orsak till ökningen. Oktober och november är de månader då flest olyckor brukar inträffa. Och störst är risken för krock i gryning och skymning.

– Även om man vidgar sitt synfält kan det vara svårt att uppmärksamma djur, de är ju snabba. Finns det inte viltstängsel, är det inte röjt längs med vägen utan tät skog, måste man som bilist anpassa hastigheten så att man hinner bromsa om ett djur dyker upp på vägen, säger Heléne Lilja.

– Många gånger är de också fler än ett. Ser man ett rådjur springa över vägen måste man vara beredd på att det kommer fler, säger hon.

I genomsnitt dör fem personer per år i viltolyckor. Störst är risken att krocka med ett rådjur, därefter vildsvin och älg. Renar räknas som tamdjur och ingår inte i statistiken, vilket drar ner siffrorna för norra Sverige.

Hålla sig lugn

Skulle olyckan vara framme och en kollision med ett djur är oundviklig gäller det att försöka hålla sig lugn.

– Är det ett mindre djur, som rådjur, ska man bromsa i första hand, och styra undan i andra hand – för det kan bli svårare skador om du styr av vägen och kanske voltar. Det är större risk för personskador om man väjer än om man bara kör på, säger Johan Granholm, motorexpert på If.

Handlar det om ett stort djur, som älg eller kronhjort, är taktiken annorlunda.

– Det är stora tunga djur som har långa ben, så då ska man om det går försöka styra mot bakkroppen så att man siktar på bakbenen. Då har man en större chans att klara sig, säger han.

(Anja Haglund/TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024