Kanarieöarnas urbefolkning, allmänt kända som guancherna, härstammar från Nordafrika. Teorin om deras ursprung har funnits länge, men har nu bekräftats av en grupp arkeologer, varav flera är knutna till Stockholms universitet. Resultatet har uppnåtts genom en DNA-undersökning av skelettdelar från guancher som bodde på Gran Canaria och Teneriffa före den europeiska erövringen på 1400-talet.
När och hur guancherna kan ha kommit till Kanarieöarna har länge varit omgärdat av frågor, inte minst eftersom folkgruppen lär ha saknat både båtar och kunskap om sjönavigation. När européerna koloniserade öarna under 1400-talet upptäcktes en kultur som i mycket påminde om kulturer från sen stenålder som fanns i andra delar av Nordafrika, Europa och kring Medelhavet. Det ledde till många spekulationer om guanchernas ursprung, men inga avgörande bevis kunde presenteras, förrän nu.
– Genom att för första gången ta fram och analysera genetiska data på autosomal nivå från denna befolkning kan vi visa att guancherna stod närmast moderna nordafrikaner. Vi kan se att de härstammar från berberna när vi jämför med andra befolkningar som är inkluderade i studien. Resultatet ger stöd åt tidigare teorier om guanchernas ursprung, men vår undersökning innehåller mer detaljer och fler nyanser, säger Ricardo Rodríguez Varela, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, och huvudförfattare till studien som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
En så kallad Principal Components Plot som visar hur guancherna såg ut genetiskt i jämförelse med moderna referenspopulationer från Nordafrika, Europa och Mellanöstern.
Tidigare studier av guancherna har byggt på enstaka genetiska markörer, förklarar medförfattaren Linus Girdland-Flink, som är osteolog och forskar om arkeologiskt DNA. Han har tidigare varit knuten till Stockholms universitet, men är numera verksam vid Liverpool John Moores University i Storbritannien.
– Sådana undersökningar ger viktiga insikter, men saknar ofta den analytiska precision som behövs för att få fram fler nyanser. Genom att sekvensera autosomalt DNA, som ger mer detaljerad information, har vi fått unika insikter i denna befolknings historia och ursprung, säger Linus Girdland-Flink.
I studien görs också upptäckten att en liten del av guanchernas genetiska arv kommer från befolkningar som står nära europeiska stenåldersbönder.
– Andra nordafrikanska befolkningar har olika proportioner av detta arv, men det är ännu inte helt klart hur och när det sprider sig över Nordafrika, säger Anders Götherström, professor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, som också har medverkat i forskningen.
Undersökningen, som har finansierats av Vetenskapsrådet, visar också att dagens invånare på Kanarieöarna bär på ett genetiskt arv från urbefolkningen.
– Invånarna på Gran Canaria har mellan 16-31 procent av sitt genetiska arv från guancherna, säger Torsten Günther, medförfattare och forskare vid Uppsala universitet.
