loading
Carl Piper, Moder Christa och Anita Ullmann vid klostret Mariavall. De är kärnan i protestgruppen Vetonu.se som engagerar sig för att stoppa mineraljakten på Österlen. Foto: Johan Nilsson/TT
Carl Piper, Moder Christa och Anita Ullmann vid klostret Mariavall. De är kärnan i protestgruppen Vetonu.se som engagerar sig för att stoppa mineraljakten på Österlen. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Greve och nunna tar strid mot mineraljägare

Epoch Times

Österlen – naturskön jordbruksmark eller plats för utvinning av batterimetallen vanadin?

Hos ett brittiskt gruvbolag är förhoppningarna stora, men hittills har alla prospektörer i det skånska landskapet mötts av hårdnackat motstånd.

På barrikaden står traktens greve och abbedissa som tänker stoppa provborrningar till varje pris.

– Vi är den lilla stenen som får kolossen på lerfötter att ramla ihop.

Moder Christa, abbedissa vid Mariavalls kloster, refererar till Bibeln när hon talar om kampen mot gruvbolag. Greve Carl Piper fyller i.

– Vi ska göra allt vi kan för att landskapet ska förbli orört.

"Skåne försökskanin"

För några dagar sedan samlade abbedissan oroliga markägare på klostret. Nu sitter hon och resten av styrelsen för lokala protestgruppen VetoNu vid ett fat frasiga kakor och en kanna kaffe i ett av klostrets avskalade rum.

Stoppat gruvbolag har de gjort förut. Markägare Carl Piper, i folkmun kallad röde greven, har tidigare gjort gemensam sak med klostret och kämpat mot oljebolaget Shells sökande efter skånsk skiffergas.

Nu gäller det vanadin, som kan användas i uppladdningsbara batterier. I marken runt Sveriges Provence tros batterimetallen – åtråvärd för framtidens klimatsmarta teknik – finnas i större mängd.

Men tilltron är en hajp, anser Anita Ullman, ordförande för VetoNu.

– Jag tycker mig se stor likhet med batterimetallhajpen som med skiffergas.Nu kastar sig bolagen på just vanadin. Mönstret upprepar sig, det är samma politiska tryck som när på Shell kom, säger hon och fortsätter:

– Det är en stor lobbyverksamhet vad gäller batterimetallen och återigen är Skåne försökskanin.

Skylten utmed landsvägen vid Fågeltofta. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin i det här området. Foto: Johan Nilsson/TT

"Grön revolution"

I Malmö, några mil därifrån, summerar Scandivanadiums vd, geologen David Minchin, situationen över kopp kaffe.

– Just nu finns mycket rädsla och misstänksamhet. Vi måste tala med människor, för tillit är inget man får utan något man förtjänar.

Svenska staten har beviljat Scandivanadium elva undersökningstillstånd på Österlen samt i Eslöv och Hörby. Totalt 22  000 hektar och 4 259 fastighetsägare och kända sakägare berörs. Nu vill David Minchin tala med markägare, så att provborrningar kan komma i gång redan i vinter. Enligt bolaget handlar det om "små borrhål till ett maximalt djup på 125 meter ner i marken för att undersöka berggrundens sammansättning".

Från undersökning till dagbrott är vägen lång, understryker David Minchin.

Vi är bara i början. Det finns mycket att ta hänsyn till.

Enligt bolaget är vanadin "nyckeln till ett hållbart samhälle". Vd:n talar om grön revolution, potentiellt hundratals nya skånska ingenjörsjobb och i förlängningen förutsättningar för skånsk batteriproduktion.

– Vi har en större ambition att skapa en hållbarhetshub i Skåne, säger han och förklarar:

– Varför transportera i väg skånskt vanadin till Tyskland eller Österrike om kompetensen att ta tillvara det skulle finnas här?

Navet i civilt motstånd

Hur kommer det gå för grundvattnet, Österlens unika naturvärden, jordbruket och turismen om dagbrott blir verklighet i landskapet? Letar bolaget även efter uran? Frågorna är lika många som farhågorna.

Scandivanadiums planer avfärdas officiellt av Simrishamn och Tomelilla kommun, som båda överklagat till Förvaltningsrätten i Luleå. Fler överklaganden väntar. På Tomelillas hemsida ligger en överklagandemall som kommuninvånarna själva kan fylla i och skicka in.

– Jag ser gärna att vi är navet i det civila motståndet, sägerkommunstyrelsens ordförande Leif Sandberg (C) till TT och fortsätter:

– Minerallagen behöver ändras. Man kan inte bara ta någons mark!

VetoNu samlar i skrivande stund 200 personer. Varje dag hör fler av sig, och motståndet växer. Löften om jobb eller ett framtida center för grön hållbar energi ger man inte mycket för.

– Jag tror inte att det här projektet skapar nya arbetstillfällen. Och om det kommer igång – tar det slut om fem år? It's a waste of time, säger Carl Piper.

TT: Hur långt kan du gå för att stoppa planerna?

– Så långt som det behövs.

(Anna Karolina Eriksson/TT)

Det här är vanadin

• Vanadin har atomnummer 23 i det periodiska systemet.

• Vanadin upptäcktes först i Mexiko på 1800-talet, men ämnet avfärdades inledningsvis som oren krom. Kort därpå återupptäckte svenska kemisten Nils Sefström metallen, som då döptes efter den nordiska gudinnan Vanadis (Freja).

• Metallen har hittills använts till att härda stål, och fortfarande står stålindustrin för en stor del av efterfrågan.

• Metallen kan även användas i batteriproduktion, bland annat i uppladdningsbara så kallade flödesbatterier.

• Ett vanadinbatteri kan laddas oändligt antal gånger, och anses bli banbrytande när det kommer till elnätlagring.

• I Kina byggs just nu världens största vanadin-flödesbatteri som omfattar hela 200 MW/800 MWh och som är tänkt att säkra energileveransen till kuststaden Dalian. År 2020 ska batteriet vara färdigställt.

• Priset på vanadin har gått upp, och interesset ökar för vad som spås bli nästa stora metall.

• Vanadinhalten är relativt låg i svensk mark, men det finns platser med förhöjda halter.

• Vanadin fås även i samband med utvinning av uran.

• I stålindustrins deponier finns en större mängd av vanadin, främst i stålslagg.

Källa: Elbilsnytt, SLU, BBC, NE, Ny teknik, SGU

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Carl Piper, Moder Christa och Anita Ullmann vid klostret Mariavall. De är kärnan i protestgruppen Vetonu.se som engagerar sig för att stoppa mineraljakten på Österlen. Foto: Johan Nilsson/TT
Carl Piper, Moder Christa och Anita Ullmann vid klostret Mariavall. De är kärnan i protestgruppen Vetonu.se som engagerar sig för att stoppa mineraljakten på Österlen. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Greve och nunna tar strid mot mineraljägare

Epoch Times

Österlen – naturskön jordbruksmark eller plats för utvinning av batterimetallen vanadin?

Hos ett brittiskt gruvbolag är förhoppningarna stora, men hittills har alla prospektörer i det skånska landskapet mötts av hårdnackat motstånd.

På barrikaden står traktens greve och abbedissa som tänker stoppa provborrningar till varje pris.

– Vi är den lilla stenen som får kolossen på lerfötter att ramla ihop.

Moder Christa, abbedissa vid Mariavalls kloster, refererar till Bibeln när hon talar om kampen mot gruvbolag. Greve Carl Piper fyller i.

– Vi ska göra allt vi kan för att landskapet ska förbli orört.

"Skåne försökskanin"

För några dagar sedan samlade abbedissan oroliga markägare på klostret. Nu sitter hon och resten av styrelsen för lokala protestgruppen VetoNu vid ett fat frasiga kakor och en kanna kaffe i ett av klostrets avskalade rum.

Stoppat gruvbolag har de gjort förut. Markägare Carl Piper, i folkmun kallad röde greven, har tidigare gjort gemensam sak med klostret och kämpat mot oljebolaget Shells sökande efter skånsk skiffergas.

Nu gäller det vanadin, som kan användas i uppladdningsbara batterier. I marken runt Sveriges Provence tros batterimetallen – åtråvärd för framtidens klimatsmarta teknik – finnas i större mängd.

Men tilltron är en hajp, anser Anita Ullman, ordförande för VetoNu.

– Jag tycker mig se stor likhet med batterimetallhajpen som med skiffergas.Nu kastar sig bolagen på just vanadin. Mönstret upprepar sig, det är samma politiska tryck som när på Shell kom, säger hon och fortsätter:

– Det är en stor lobbyverksamhet vad gäller batterimetallen och återigen är Skåne försökskanin.

Skylten utmed landsvägen vid Fågeltofta. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin i det här området. Foto: Johan Nilsson/TT

"Grön revolution"

I Malmö, några mil därifrån, summerar Scandivanadiums vd, geologen David Minchin, situationen över kopp kaffe.

– Just nu finns mycket rädsla och misstänksamhet. Vi måste tala med människor, för tillit är inget man får utan något man förtjänar.

Svenska staten har beviljat Scandivanadium elva undersökningstillstånd på Österlen samt i Eslöv och Hörby. Totalt 22  000 hektar och 4 259 fastighetsägare och kända sakägare berörs. Nu vill David Minchin tala med markägare, så att provborrningar kan komma i gång redan i vinter. Enligt bolaget handlar det om "små borrhål till ett maximalt djup på 125 meter ner i marken för att undersöka berggrundens sammansättning".

Från undersökning till dagbrott är vägen lång, understryker David Minchin.

Vi är bara i början. Det finns mycket att ta hänsyn till.

Enligt bolaget är vanadin "nyckeln till ett hållbart samhälle". Vd:n talar om grön revolution, potentiellt hundratals nya skånska ingenjörsjobb och i förlängningen förutsättningar för skånsk batteriproduktion.

– Vi har en större ambition att skapa en hållbarhetshub i Skåne, säger han och förklarar:

– Varför transportera i väg skånskt vanadin till Tyskland eller Österrike om kompetensen att ta tillvara det skulle finnas här?

Navet i civilt motstånd

Hur kommer det gå för grundvattnet, Österlens unika naturvärden, jordbruket och turismen om dagbrott blir verklighet i landskapet? Letar bolaget även efter uran? Frågorna är lika många som farhågorna.

Scandivanadiums planer avfärdas officiellt av Simrishamn och Tomelilla kommun, som båda överklagat till Förvaltningsrätten i Luleå. Fler överklaganden väntar. På Tomelillas hemsida ligger en överklagandemall som kommuninvånarna själva kan fylla i och skicka in.

– Jag ser gärna att vi är navet i det civila motståndet, sägerkommunstyrelsens ordförande Leif Sandberg (C) till TT och fortsätter:

– Minerallagen behöver ändras. Man kan inte bara ta någons mark!

VetoNu samlar i skrivande stund 200 personer. Varje dag hör fler av sig, och motståndet växer. Löften om jobb eller ett framtida center för grön hållbar energi ger man inte mycket för.

– Jag tror inte att det här projektet skapar nya arbetstillfällen. Och om det kommer igång – tar det slut om fem år? It's a waste of time, säger Carl Piper.

TT: Hur långt kan du gå för att stoppa planerna?

– Så långt som det behövs.

(Anna Karolina Eriksson/TT)

Det här är vanadin

• Vanadin har atomnummer 23 i det periodiska systemet.

• Vanadin upptäcktes först i Mexiko på 1800-talet, men ämnet avfärdades inledningsvis som oren krom. Kort därpå återupptäckte svenska kemisten Nils Sefström metallen, som då döptes efter den nordiska gudinnan Vanadis (Freja).

• Metallen har hittills använts till att härda stål, och fortfarande står stålindustrin för en stor del av efterfrågan.

• Metallen kan även användas i batteriproduktion, bland annat i uppladdningsbara så kallade flödesbatterier.

• Ett vanadinbatteri kan laddas oändligt antal gånger, och anses bli banbrytande när det kommer till elnätlagring.

• I Kina byggs just nu världens största vanadin-flödesbatteri som omfattar hela 200 MW/800 MWh och som är tänkt att säkra energileveransen till kuststaden Dalian. År 2020 ska batteriet vara färdigställt.

• Priset på vanadin har gått upp, och interesset ökar för vad som spås bli nästa stora metall.

• Vanadinhalten är relativt låg i svensk mark, men det finns platser med förhöjda halter.

• Vanadin fås även i samband med utvinning av uran.

• I stålindustrins deponier finns en större mängd av vanadin, främst i stålslagg.

Källa: Elbilsnytt, SLU, BBC, NE, Ny teknik, SGU

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024