loadingBelarus president Alexandr Lukasjenko. Arkivbild. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Belarus president Alexandr Lukasjenko. Arkivbild. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes

Grannländer inför sanktioner mot Lukasjenko

TT-AFP-Reuters

Estland, Lettland och Litauen inför reserestriktioner mot ett 30-tal representanter för Belarus, däribland president Aleksandr Lukasjenko. Samma dag vägrades den katolske ärkebiskopen i Minsk att få resa in i landet sedan han kritiserat polisvåld i samband med regimkritiska protester.

De baltiska sanktionerna ska ses som ett första steg och kan komma att utvidgas, enligt baltstaterna.

– Vi har sagt att vi behöver en fredlig dialog och en överenskommelse mellan regimen och samhället, men vi ser att regimen inte är redo för detta, säger Litauens president Gitanas Nauseda på måndagen.

Utrikesdepartementet i Belarus meddelar att sanktionerna kommer att bemötas på ett motsvarande sätt.

Tala i säkerhetsrådet

EU som helhet filar på en uppsättning sanktioner liknande de baltiska, men har gått långsammare fram, uppenbarligen för att inte provocera Belarus mäktige allierade Ryssland. På måndagen kallade Tyskland upp Belarus ambassadör med anledning av att flera utländska journalister frihetsberövats i huvudstaden Minsk sedan de bevakat protesterna mot Lukasjenko.

Det baltiska beskedet kommer dagen efter ytterligare en demonstration med tiotusentals deltagare i Minsk med krav på Lukasjenkos avgång. Protesterna har pågått sedan det omtvistade valet den 9 augusti som oppositionen och stora delar av omvärlden dömt ut som riggat.

Parallellt meddelas att oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som efter valet flydde till grannlandet Litauen, på fredag via videolänk ska tala inför FN:s säkerhetsråd. Tichanovskaja har bjudits in av Estland som i dagsläget sitter i rådet.

Oppositionella i Belarus demonstrerade på söndagen återigen i huvudstaden Minsk. Foto: tut.by/AP/TT

Möte i Moskva

Belarusiska myndigheter har slagit till hårt mot oppositionella före och efter presidentvalet. På måndagen hindrades den katolska ärkebiskopen i Minsk från att komma in i landet efter en resa till grannlandet Polen. Tadeusz Kondrusiewicz har tidigare uppmanat polisen att sluta använda våld i samband med demonstrationerna.

På fredag ska Belarus utrikesminister möta sin ryska motpart Sergej Lavrov i Moskva, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. Enligt Kreml ska också president Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko träffas i Moskva någon gång de kommande veckorna.

Putin sade i förra veckan att Ryssland upprättat en särskild polisstyrka som ska kunna sättas in till stöd för den auktoritäre belarusiske ledaren om protesterna urartar.

(TT-AFP-Reuters)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBelarus president Alexandr Lukasjenko. Arkivbild. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Belarus president Alexandr Lukasjenko. Arkivbild. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes

Grannländer inför sanktioner mot Lukasjenko

TT-AFP-Reuters

Estland, Lettland och Litauen inför reserestriktioner mot ett 30-tal representanter för Belarus, däribland president Aleksandr Lukasjenko. Samma dag vägrades den katolske ärkebiskopen i Minsk att få resa in i landet sedan han kritiserat polisvåld i samband med regimkritiska protester.

De baltiska sanktionerna ska ses som ett första steg och kan komma att utvidgas, enligt baltstaterna.

– Vi har sagt att vi behöver en fredlig dialog och en överenskommelse mellan regimen och samhället, men vi ser att regimen inte är redo för detta, säger Litauens president Gitanas Nauseda på måndagen.

Utrikesdepartementet i Belarus meddelar att sanktionerna kommer att bemötas på ett motsvarande sätt.

Tala i säkerhetsrådet

EU som helhet filar på en uppsättning sanktioner liknande de baltiska, men har gått långsammare fram, uppenbarligen för att inte provocera Belarus mäktige allierade Ryssland. På måndagen kallade Tyskland upp Belarus ambassadör med anledning av att flera utländska journalister frihetsberövats i huvudstaden Minsk sedan de bevakat protesterna mot Lukasjenko.

Det baltiska beskedet kommer dagen efter ytterligare en demonstration med tiotusentals deltagare i Minsk med krav på Lukasjenkos avgång. Protesterna har pågått sedan det omtvistade valet den 9 augusti som oppositionen och stora delar av omvärlden dömt ut som riggat.

Parallellt meddelas att oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som efter valet flydde till grannlandet Litauen, på fredag via videolänk ska tala inför FN:s säkerhetsråd. Tichanovskaja har bjudits in av Estland som i dagsläget sitter i rådet.

Oppositionella i Belarus demonstrerade på söndagen återigen i huvudstaden Minsk. Foto: tut.by/AP/TT

Möte i Moskva

Belarusiska myndigheter har slagit till hårt mot oppositionella före och efter presidentvalet. På måndagen hindrades den katolska ärkebiskopen i Minsk från att komma in i landet efter en resa till grannlandet Polen. Tadeusz Kondrusiewicz har tidigare uppmanat polisen att sluta använda våld i samband med demonstrationerna.

På fredag ska Belarus utrikesminister möta sin ryska motpart Sergej Lavrov i Moskva, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. Enligt Kreml ska också president Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko träffas i Moskva någon gång de kommande veckorna.

Putin sade i förra veckan att Ryssland upprättat en särskild polisstyrka som ska kunna sättas in till stöd för den auktoritäre belarusiske ledaren om protesterna urartar.

(TT-AFP-Reuters)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024