Läget för torsken är allvarligt i alla svenska hav och man har länge trott att torsken vid västkusten varit helt utfiskad. Men provfiske visar att det är gott om ung kustlevande torsk i fjordarna vid västkusten och att det finns två olika typer av torsk som är genetiskt anpassade till olika miljöer.
Forskare vid Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gjort en genetisk undersökning av decimeterlång torsk insamlad från över 100 olika platser i Skagerack, Kattegatt och Öresund.
Resultatet visar att torskarna är av två olika typer. Båda tillhör samma art, Atlanttorsk (Gadus morhua), men de är olika ekotyper som är anpassade till olika miljöer eller livsstilar.
Den ena kallas utsjötorsk och finns främst långt ute till havs. Den andra kallas kusttorsk och håller sig nära kusten hela livet. De två typerna parar sig sällan med varandra.
Enligt forskarna skiljer sig torskarna åt när det gäller flera gener som är inblandade i miljöanpassningen. Det tyder på att skillnaderna i var de lever kan bero på att de är anpassade till olika miljöer.
– Våra analyser visar att en hög andel av den unga torsken i fjordarna och nära kusten i Bohuslän är kusttorsk. Det visar att det fortfarande finns något kvar att rädda. Men i provfisket får man samtidigt otroligt lite vuxen torsk. Vid kustnära provfisken fick man bara upp enstaka torskar över 40 centimeters längd, säger forskaren Simon Henriksson vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Andelen kusttorsk är mycket hög inne i Bohusläns fjordar, vilket är lite oväntat med tanke på teorin om att torsken varit så gott som utdöd.
– På vissa ställen återfinns både utsjö- och kusttorsk i samma fjord, men de verkar leva på olika djup. Utsjötorsken lever på lite större djup, medan kusttorsken är vanligare på grunt vatten, säger Simon Henriksson.
Vuxna utsjötorskar leker i Nordsjön eller yttre Skagerack. Starka havsströmmar bär sedan med sig deras ägg och larver till svenska vatten. Vid två till fyra års ålder simmar de sedan tillbaka till utsjöbankarna för att leka.
Men vart kusttorsken tar vägen efter uppväxten är fortfarande en gåta. Forskarna påträffade inte några lekande kusttorskar i fjordarna, trots att unga torskar finns där.
En teori som forskarna har är att kusttorskens ägg och larver driver med strömmarna från Kattegatt, Öresund och Bälthavet in i Bohusläns fjordar. Det skulle kunna förklara den relativt stora andelen ung kusttorsk som provfisket gav, trots att vuxen kusttorsk saknas.
Resultaten från studien betyder inte att att torskbestånden håller på att återhämta sig. Tvärtom fortsätter mängden vuxen och juvenil torsk att minska i alla svenska hav.
