Förutom de årliga stjärnfallen bjuder rymdåret 2019 även på en blodmåne och en Merkuriuspassage. I sommar är det också 50 år sedan människan landade på månen.
"Blodmåne"
Årets stora astronomiska händelse på svenska breddgrader inträffar tidigt på morgonen den 21 januari. Klockan 05.41 till 06.43 är månen helt skuggad av jorden, berättar Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Tycho Brahesällskapet.
Månen blir rödfärgad bara under en total månförmörkelse, ett fenomen som förklaras av att jordens atmosfär släpper igenom det röda ljuset. Om vädret tillåter kan den röda månen ses sydväst på himlen. Lite senare samma morgon syns ett annat ovanligt fenomen: i sydostlig riktning står nu Venus – morgonstjärnan även kallad – ovanligt nära Jupiter strax över horisonten.
Nästa blodmåne syns i Sverige först i maj 2022.
Solförmörkelse i Sydamerika
Den 2 juli inträffar en total solförmörkelse i Argentina och Chile. Medlemmar från det svenska Tycho Brahesällskapet kommer att resa dit. I andra sydamerikanska länder är solförmörkelsen partiell.
Månlandningen
Den 20 juli är det 50 år sedan som den amerikanska månlandaren The Eagle tog mark på månen. New York Times har letat fram en nyhetsartikel med rubriken i versaler: "MEN WALK ON MOON" och återpublicerat den på nätet. Den första månpromenaden ägde rum den 21 juli svensk tid, och astronauten Neil Armstrong tog de historiska stegen.
Månlandningens kulturella genomslag utforskas i utställningen "Moonlight" på Hasselblad Center i Göteborg.
Perseiderna
Den 12 till 13 augusti, när sommarhimlen börjar mörkna ordentligt och nätterna fortfarande är varma kuliminerar det norra halvklotets mest populära meteorsvärm, Parseiderna. Tycho Brahesällskapet inleder sin höstsäsong med att varje år bjuda in allmänheten till observatoriet i Malmö för att gemensamt studera stjärnfall, ofta under lyckliga utrop och applåder, berättar ordföranden Peter Linde.
Bilden är tagen i Grand Teton National Park, Wyoming, USA. Foto: Lucas Gilman/AP/TT-arkivbild
Astronomins dag och natt
Den 28 september firas Astronomins dag och natt på en rad olika platser i Sverige, i år tillsammans med vetenskapsfestivalen Forskarfredag den 27 till 28 september. Aktiviteterna koordineras av Svenska astronomiska sällskapet som fyller hundra år.
Merkuriuspassagen
Den 11 november passerar Merkurius, solsystemets innersta planet solen och blir synlig från jorden som en liten prick. Detta fenomen kan dock bara ses via särskilda teleskop som filtrerar bort det farliga solljuset som annars skadar synen.
Geminiderna
Årets kraftigaste meteorsvärm kulminerar varje år kring lucia, den 13 och 14 december. Vädret är dock inte lika inbjudande som i augusti då Perseidernas stjärnfall kan ses.
(Erika Josefsson/TT)
