Ett stort val väntar för Frankrike - och minst lika stort för resten av Europa.
Presidentvalet får enorma konsekvenser för EU och Nato, nästan oavsett vem som vinner.
Allt mellan full back och ny fart framåt väntar när väl valet är avklarat den 8 maj. De fyra toppkandidaterna i striden om presidentposten har klart olika syn på EU-samarbetet.
Den varmaste EU-anhängaren är vänsterliberale Emmanuel Macron. Fast även han vill se rejäla förändringar.
– Om vi skulle vara lite lagom EU-vänliga så skulle det redan vara kört. Jag älskar EU intensivt - men jag säger också att det inte funkar just nu, att det måste omarbetas, sade Macron i en intervju med italienska La Repubblica och belgiska Le Soir i mitten av mars.
Eurobudget
Macron gillar tanken på ett EU i "flera hastigheter" som diskuterats allt mer sedan det blivit klart att Storbritannien lämnar unionen. Han vill se ett försvarssamarbete med åtminstone Tyskland, Italien och Spanien och ett utökat eurosamarbete med en gemensam finansminister och ett europarlament, där representanter från euroländerna beslutar om eurofrågor.
Minst "revolutionär" vad gäller EU är sannolikt högerkandidaten François Fillon. Han är inte direkt någon jättevarm unionsanhängare, men betonar behovet av EU för att kunna konkurrera med USA och Kina.
– Men vi behöver ett EU som gör sig av med en hel mängd regler och ineffektiva politikområden, sade Fillon i förra veckans stora tv-debatt.
EU behövs för att möta konkurrensen från USA och Kina, anser högerkandidaten François Fillon inför det franska presidentvalet. Men han ogillar EU:s stora internationella handelsavtal och vill sätta stopp för ytterligare utökningar. Foto: Thibault Camus/AP/TT
Folkomröstning?
Största chocken för EU - och även Nato - väntar med en seger för Nationella frontens Marine Le Pen eller Vänsterpartiets Jean-Luc Mélenchon.
Le Pen vill återinföra francen, lämna Schengen-samarbetet och omförhandla det mesta i EU - och sedan ändå hålla en folkomröstning om fortsatt medlemskap. En valseger för Le Pen har beskrivits som en "dödsstöt" för EU och kommer att skapa enorma svårigheter i relationerna mellan Paris och Bryssel, inte minst på asyl- och invandringssidan.
Även Mélenchon vill omförhandla och folkomrösta. I hans fall kan man dock vänta sig att konfrontationen med EU-ledarna blir något mildare och främst inriktad på kamp mot budgetregler och åtstramningar.
– Han är oerhört tydlig med att det måste reformeras. Man måste bryta med ett allt mer militariserat EU och åtstramningspolitiken. Man måste slå in på mer ekologiskt och offentliga investeringar. Det tycker jag är jättebra för debatten kring EU-politiken överlag, säger Malin Björk (V), svensk kollega med Mélenchon i EU-parlamentets vänstergrupp.
(TT:s korrespondent i Bryssel)
