Antibiotika-användning tidigt i livet kopplas till olika sjukdomar, enligt forskare.
Innan sin första födelsedag har hälften av barnen i Australien redan fått minst en kur med antibiotika. I jämförelse med andra länder är det bland det högsta.
Trots att antibiotika är effektivt och potentiellt livräddande mot bakterier hos barn, så föreskrivs det ofta även mot virusinfektioner, som det inte hjälper mot.
Barn som får antibiotika i onödan utsätts för en potentiell risk för biverkningar som diarré, kräkningar, utslag och andra allergiska reaktioner.
Överanvändning av antibiotika ökar också risken för bakteriell resistens i samhället. Då blir antibiotika som används i stor utsträckning ineffektiv mot vissa bakterier, vilket gör det svårt eller omöjligt att behandla vissa infektioner.
Forskare börjar förstå att det även kan ge långsiktiga skador på hälsan att använda antibiotika tidigt i livet och innan födseln. Det inkluderar en ökad risk för infektioner, övervikt och astma.
Just nu svarar de flesta bakterier som ger infektioner hos barn i Australien bra på antibiotika. Men det kommer förmodligen att ändras om vi inte blir mer försiktiga med användningen av antibiotika.
Tarmbakteriernas roll
I tarmarna har vi en stor mängd bakterier, virus, svamp och andra organismer. Tillsammans kallas de för mikrobiomet.
Vårt mikrobiom är nödvändigt för normal hälsa och utveckling och har kopplats till en växande lista med olika påverkan på vår hälsa. Det påverkar vår mentala hälsa, immunförsvaret, övervikt, hjärtsjukdom och cancer.
Bebisens första kontakt med bakterier och andra organismer sker vid födseln. Barn som föds vaginalt får sitt första mikrobiom från födslokanalen och tarmen. De som föds genom kejsarsnitt får mer troligt de första mikroorganismerna från mammas hud och från sjukhuset.
Om mamman tar antibiotika under graviditeten kan det förändra hennes mikrobiom och följaktligen även den mikrobiella profilen som hennes bebis får.
Antibiotika tar inte bara död på de bakterier som ger infektioner, utan även på bakterier i mikrobiomet, även de som är nyttiga. Obalansen som uppstår då kallas för dysbios.
Bebisens tidiga mikrobiom, som kommer från mamman vid födseln, ”utbildar” barnets utvecklande immunförsvar under de första veckorna och månaderna i livet.
Antibiotika under graviditeten kan förändra mammans och därför även bebisens mikrobiom och påverka immunförsvaret. Det kan öka risken för infektion i barndomen.
I en ny dansk studie kopplades mammans användning av antibiotika under graviditeten till ökad risk för att hennes barn skulle få en allvarlig infektion (som kräver sjukhushjälp) under de första sex åren.
Den ökade risken var störst bland barn till mammor som hade fått mer antibiotika och som hade fått det närmare förlossningen.
De upptäckte också att risken var större i de fall där födseln skedde vaginalt.
Detta kan tyda på att antibiotika påverkar mammans mikrobiom, med följder för barnet. Andra faktorer, genetiska eller från miljön, som barnet och mamman delar spelar troligtvis också en roll.
Övervikt
Antibiotika som en tillväxtfaktor är vanlig i köttindustrin. Uppskattningsvis används 80 procent av all antibiotika till djur. Den största påverkan sker i djurets mikrobiom, som spelar en huvudroll i metabolism och energiomsättning.
Antibiotika främjar tillväxten hos köttdjur. Bild: Syda Productions/Shutterstock
Antibiotika kan spela en liknande roll i att främja tillväxten hos människor. Det finns bevis för att exponering för antibiotika under graviditeten har en koppling till ökad födelsevikt och övervikt tidigt i livet. Men stora studier behövs för att se vilken påverkan andra faktorer har.
Kopplingen mellan antibiotika tidigt i barndomen och övervikt är tydligare. Användning av antibiotika under det första året i livet kopplas med en 10-15 procents ökad risk för övervikt. Däremot vet man mindre om vikten av antibiotikatyp och tidpunkten för att sätta in antibiotika.
Astma
Astma i barndomen har ökat parallellt med antibiotikaanvändningen, vilket har fått forskarna att studera kopplingen.
Observationella studier har visat en koppling mellan antibiotikaanvändning under graviditeten eller i den tidiga barndomen och en senare risk att få astma. Det stödjer konceptet med antibiotika-inducerad bakterieobalans och effekten på immunsystemet.
En stor populationsbaserad svensk studie upptäckte att kopplingen mellan astma och antibiotika till stor del handlade om andra faktorer, inklusive infektioner i andningsapparaten som bidrog till astma och astmasymtom som oriktigt behandlas med antibiotika.
Men andra studier har upptäckt att dessa faktorer inte helt kan bortförklara kopplingen mellan antibiotikaanvändning och astma. En bättre förståelse av mikrobiomets roll i utvecklingen av astma kan hjälpa till att tydliggöra antibiotikans bidrag.
Vetenskapen är oklar kring sambandet mellan antibiotika och astma. Foto: D K Grove/Shutterstock
Andra kopplingar
Antibiotikaanvändning tidigt i barndomen och särskilt under de första 12 månaderna i livet är kopplat till mag- och tarmsjukdomar som Crohn´s och celiaki. Det är svårt att uppskatta den exakta risken, men barn som får fler än sju kurer antibiotika rapporterades att ha en sjufaldig risk att få Crohn´s sjukdom.
Andra inflammatoriska sjukdomar i barndomen, inklusive juvenil idiopatisk artrit (JIA, inflammatorisk ledsjukdom hos barn) har visat en liknande koppling.
Men, liksom med astma, eftersom det här är observationella studier kan en koppling inte utgöra bevis för ett samband: det är möjligt att de här barnen fick antibiotika för symtom på icke diagnostiserad mag- och tarmsjukdom eller inflammatorisk sjukdom, eller för en infektion.
Slutligen är antibiotisk användning i tidig vuxen ålder kopplat till tarmcancer. Risken ökar med fler antibiotikakurer. Det återstår att studera om antibiotikaanvändning i barndomen kan kopplas till tarmcancer som vuxen.
Antibiotika har sin plats
Antibiotika är en av de viktigaste uppfinningarna inom medicinen, något som räddar liv när det används riktigt. Men olämplig användning leder till potentiellt obehandlingsbara, resistenta infektioner och långsiktiga hälsoproblem hos barn och vuxna.
En ny studie förutsåg att utan restriktioner kommer den globala antibiotikaanvändningen att öka trefalt till 2030. Om vi inte alla arbetar tillsammans för att minska överanvändningen, kan vi ge våra barn en framtid med kroniskt dålig hälsa.
Penelope Bryant är konsult inom pediatrisk infektion och generell pediatrik vid Murdoch Childrens Research Institute i Australien. Cheryl Anne Jones är professor i pediatrik vid University of Melbourne. David Burgner är läkare och forskare vid Murdoch Childrens Research Institute. Nigel Curtis är professor i pediatriska infektionssjukdomar vid Murdoch Childrens Research Institute. Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation.
