Trots att tusentals lärare anställts i grundskolan har lärartätheten försämrats i mer än 100 kommuner.
Ett fåtal kommuner har däremot lyckats förstärka lärarkåren på dubbla sätt, visar TT:s genomgång.
Skolorna har tuffa ambitioner att leva upp till: Dels ska så många lärare som möjligt vara behöriga och legitimerade, dels ska lärarkåren växa i takt med elevtillströmningen. Dessutom har regeringen höjt ribban med en lågstadiesatsning, med syfte att öka lärartäthet för de yngsta eleverna.
Förra läsåret kunde grundskolorna öka behörighetsgraden, medan lärartätheten sjönk. Detta läsår är det tvärt om. Med växande brist på legitimerad personal har skolorna visstidsanställt personer utan lärarexamen. Varje elev har alltså chans att få lite mer uppmärksamhet av läraren, men sannolikheten har ökat något för att läraren är obehörig.
– Obehöriga lärare får inte sätta betyg eller ansvara för undervisningen. I en situation där man behövt fylla på med många obehöriga blir det mer krävande för skolan som organisation, säger Niclas Westin, enhetschef vid Skolverket.
Tätt i Vilhelmina
På riksnivå ligger tätheten nu på 12,0 elever per lärare. Det är en liten förbättring som märks i drygt hälften av kommunerna. I 117 kommuner har den försämrats och i 22 är den oförändrad.
Förändringarna sker också utifrån väldigt olika nivåer: I Vilhelmina har varje lärare 8,3 elever, i Sundbyberg 15,4. Som tidigare har de kommunala skolorna en högre lärartäthet än de fristående.
Men vad är viktigast, behörighetsgrad eller lärartäthet?
– Ska man titta på frågan i ett storskaligt perspektiv, skriver OECD att länder som gör bra resultat i Pisa har prioriterat behöriga lärare. Men det finns förstås gränser för hur stora grupper en lärare kan ha. Det gäller att hitta den bästa avvägningen, säger Niclas Westin.
Roligare på jobbet
TT:s genomgång visar att skolorna (kommunala och fristående) i 37 kommuner lyckats dubbelt. Där har både behörighetsgrad och lärartäthet förbättrats sedan förra läsåret.
I Lilla Edet är förklaringen att lärarna fått bättre chefer, och därmed roligare på jobbet. Det gör det lättare att rekrytera och behålla personal, förklarar biträdande förvaltningschef Anders Nordgren.
– Vi har arbetat med att utveckla rektorerna i deras ledarskap, och ge dem möjlighet att prioritera lärarnas arbete i klassrummen. När rektorerna får vara pedagogiska ledare får lärarna bekräftelse och trivseln ökar, säger han.
Friskolor drar ned
I 82 kommuner har skolorna däremot fått såväl sämre behörighet som lägre lärartäthet. En av dem är Sollentuna, som påverkas av både inflyttning - och sitt goda rykte. Andra arbetsgivare i Storstockholm anställer gärna lärare från kommunen, förklarar Lee Orberson, förvaltningschef vid kommunens barn- och utbildningskontor. Ändå står sig de kommunala skolorna ganska väl. Det är friskolorna som drar ned behörighetsgraden.
– Utifrån ett kommunalt perspektiv är vi ju angelägna om att de fristående verksamheterna har åtminstone samma behörighetsnivå som de kommunala skolorna, säger Lee Orberson.
Karlstad har också backat dubbelt.
– Det har varit svårplanerade år, men det finns goda förutsättningar att återställa lärartätheten. Men vi märker av att det blivit svårare att rekrytera behöriga lärare, trots att vi har ett universitet med lärarutbildning. Bristen på behöriga lärare oroar nog alla mina kolleger i landet, säger Maria Kjällström, kommunens utbildningsdirektör.
(TT)
