loading






Entren till Västanå teater visar ett tydligt exempel på hur folkkonst används idag. Foto: Jögge Sundqvist
Entren till Västanå teater visar ett tydligt exempel på hur folkkonst används idag. Foto: Jögge Sundqvist
Konst

Folkkonst på Nordiska museet

Anton Nilsson

Utställningen Folkkonst som just nu pågår på Nordiska museet kan besökas digitalt hemifrån. I en vandring genom sex rum ses här konst från det gamla bondesamhället till nutid.

Folkkonsten är namnet på den konst som skapades av de mindre skolade. De som inte gått på konstskola eller fått professionell undervisning av en mästare. Det är konsten som skapas av gemene man. Av män och kvinnor i hus och lägenheter som på sin fritid lärt sig hantverket och efter egen förmåga tillverkar föremål. Just nu pågår en utställning om folkkonst på nordiska museet i Stockholm. Den står tills vidare och finns även att tillgå digitalt. Det är en historisk inblick i folkkonstens stil men folkkonst som stil är inte bara historia, den är något som lever och frodas i hem runtom i landet även idag.

Till skillnad från tiden för några hundra år sedan har vi idag tillgång till hantverksmässig utbildning i nästan varje hem. Youtube och digitala hantverkskurser har gett fler svenskar än någonsin möjligheten att bli folkkonstnärer, frågan är bara vilka som är villiga att ta upp kallet.

Skiljelinjen mellan en amatör och en professionell folkkonstnär kan kännas hårfin men vi har i landet flera mycket skickliga folkkonstnärer. Tittar vi på exempelvis Jögge ”Surolle” Sundqvist så är han professionell slöjdare och folkkonstnär. Han visar tydligt att folkkonstnären inte behöver vara en amatör utan han är tvärtom en professionell och mycket skicklig slöjdare som till sin stil håller den traditionella stilen som bland annat visas på Nordiska museet.

Porten på Västanå teater är ett utmärkt exempel på hur slöjd och folkkonst skapas idag. Den är en lekfullt snidad träport där karvsnitten, täljningen och den traditionella linoljefärgen är dominanta drag, drag som återkommer i Nordiska museets utställning om den äldre folkkonsten.

Porten på Västanå teater. Foto: Jögge Sundqvist

I äldre tider var det många som blev folkkonstnärer genom att ihärdigt öva i stugorna eller på gårdarna. Inte helt olikt hur många idag broderar i hemmet, täljer i den enkla verkstaden eller går på kurser för att förstå grunderna i någon typ av slöjd eller hantverk.

Samma glöd som fanns på gårdarna förr i tiden finns i hemmen idag, i den moderna tidsåldern finns det ett sug efter det praktiska handarbetet.

Samhället förändras men viljan att skapa kvarstår. Många täljare känner till känslan av att tälja i färskt trä. Känslan av lukten, fukten, hur mycket lättare det blir att tälja i det färska och känslan när materialet hårdnar. För att underlätta för stadsbor skapade några slöjdare ett företag där färska vakuumförpackade träbitar började säljas på postorder. Man förstod att alla inte kunde få tag i färskt material i sin närhet och att det fanns ett intresse.

För att knyta ihop de skapande människorna har hemslöjden på olika håll i landet format samarbetsprojekt. Folkkonstnärer har fått hämta ut rutor att skapa verk inuti som sedan satts ihop till utställningar.

Vår folkliga historia lever vidare, men inte bara genom utställningar om det gamla. De äldre uttryckssätten, teknikerna och materialen återkommer på nya sätt, genom nya människor men med samma glädje.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Folkkonst

I utställningen Folkkonst visas en färgstak och okonventionell scenografi om folkkonsten i Sverige under 1700- och 1800-talen. Utställningen tar upp sådant som folkkonsten i alla kulturer har gemensamt: lusten att smycka, det dekorativa fomrspråket med de starka färgerna, sättet att återvinna material och kopplingen till folktron.

Folkkonsten skapades för folk på landet av folk på landet. Varifrån hämtade allmogens målare, bildhuggare, snickare, brodöser och väverskor sin inspiration? Utställningen visar bland annat hur kyrkans inredning, maktens symboler och naturen påverkade val av motiv och mönster samt färg och form.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading






Entren till Västanå teater visar ett tydligt exempel på hur folkkonst används idag. Foto: Jögge Sundqvist
Entren till Västanå teater visar ett tydligt exempel på hur folkkonst används idag. Foto: Jögge Sundqvist
Konst

Folkkonst på Nordiska museet

Anton Nilsson

Utställningen Folkkonst som just nu pågår på Nordiska museet kan besökas digitalt hemifrån. I en vandring genom sex rum ses här konst från det gamla bondesamhället till nutid.

Folkkonsten är namnet på den konst som skapades av de mindre skolade. De som inte gått på konstskola eller fått professionell undervisning av en mästare. Det är konsten som skapas av gemene man. Av män och kvinnor i hus och lägenheter som på sin fritid lärt sig hantverket och efter egen förmåga tillverkar föremål. Just nu pågår en utställning om folkkonst på nordiska museet i Stockholm. Den står tills vidare och finns även att tillgå digitalt. Det är en historisk inblick i folkkonstens stil men folkkonst som stil är inte bara historia, den är något som lever och frodas i hem runtom i landet även idag.

Till skillnad från tiden för några hundra år sedan har vi idag tillgång till hantverksmässig utbildning i nästan varje hem. Youtube och digitala hantverkskurser har gett fler svenskar än någonsin möjligheten att bli folkkonstnärer, frågan är bara vilka som är villiga att ta upp kallet.

Skiljelinjen mellan en amatör och en professionell folkkonstnär kan kännas hårfin men vi har i landet flera mycket skickliga folkkonstnärer. Tittar vi på exempelvis Jögge ”Surolle” Sundqvist så är han professionell slöjdare och folkkonstnär. Han visar tydligt att folkkonstnären inte behöver vara en amatör utan han är tvärtom en professionell och mycket skicklig slöjdare som till sin stil håller den traditionella stilen som bland annat visas på Nordiska museet.

Porten på Västanå teater är ett utmärkt exempel på hur slöjd och folkkonst skapas idag. Den är en lekfullt snidad träport där karvsnitten, täljningen och den traditionella linoljefärgen är dominanta drag, drag som återkommer i Nordiska museets utställning om den äldre folkkonsten.

Porten på Västanå teater. Foto: Jögge Sundqvist

I äldre tider var det många som blev folkkonstnärer genom att ihärdigt öva i stugorna eller på gårdarna. Inte helt olikt hur många idag broderar i hemmet, täljer i den enkla verkstaden eller går på kurser för att förstå grunderna i någon typ av slöjd eller hantverk.

Samma glöd som fanns på gårdarna förr i tiden finns i hemmen idag, i den moderna tidsåldern finns det ett sug efter det praktiska handarbetet.

Samhället förändras men viljan att skapa kvarstår. Många täljare känner till känslan av att tälja i färskt trä. Känslan av lukten, fukten, hur mycket lättare det blir att tälja i det färska och känslan när materialet hårdnar. För att underlätta för stadsbor skapade några slöjdare ett företag där färska vakuumförpackade träbitar började säljas på postorder. Man förstod att alla inte kunde få tag i färskt material i sin närhet och att det fanns ett intresse.

För att knyta ihop de skapande människorna har hemslöjden på olika håll i landet format samarbetsprojekt. Folkkonstnärer har fått hämta ut rutor att skapa verk inuti som sedan satts ihop till utställningar.

Vår folkliga historia lever vidare, men inte bara genom utställningar om det gamla. De äldre uttryckssätten, teknikerna och materialen återkommer på nya sätt, genom nya människor men med samma glädje.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Folkkonst

I utställningen Folkkonst visas en färgstak och okonventionell scenografi om folkkonsten i Sverige under 1700- och 1800-talen. Utställningen tar upp sådant som folkkonsten i alla kulturer har gemensamt: lusten att smycka, det dekorativa fomrspråket med de starka färgerna, sättet att återvinna material och kopplingen till folktron.

Folkkonsten skapades för folk på landet av folk på landet. Varifrån hämtade allmogens målare, bildhuggare, snickare, brodöser och väverskor sin inspiration? Utställningen visar bland annat hur kyrkans inredning, maktens symboler och naturen påverkade val av motiv och mönster samt färg och form.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024