Flera länder fördömer Irans agerande

Tyskland och Frankrike kräver att Iran släpper det brittiska tankfartyget Stena Impero, som konfiskerades av Iran i fredags.

Storbritanniens regering varnar samtidigt brittiska fartyg för passage genom Hormuzsundet.

Stena Impero hade enligt hamnchefen i Hormozganprovinsen krockat med en fiskebåt och Iran har påbörjat en utredning om händelsen. Fiskebåten sände enligt iranska myndigheter ett nödmeddelande efter olyckan, som tankfartyget ska ha struntat i.

Tyskland fördömer Irans agerande och menar att det riskerar att ytterligare trissa upp den redan spända situationen i Hormuzsundet.

– Vi uppmanar Iran att omedelbart släppa fartyget och dess besättning, säger en talesperson för utrikesdepartementet i Berlin.

Även Frankrike fördömer Irans handlande starkt och kräver att både besättningen och fartyget släpps.

Fram till nu har Tyskland och Frankrike försökt rädda kärnenergiavtalet med Iran från 2015, som sätter gränser för Irans urananrikning i utbyte mot sanktionslättnader för regimen i Teheran. Tillsammans med Storbritannien har länderna inrättat en form av betalningssystem som ska göra det möjligt för europeiska och iranska företag att bedriva viss handel trots amerikanska sanktioner, vilket bidragit till att hålla liv i de diplomatiska relationerna mellan Europa och Iran.

Är i hamn

Enligt Iran befinner sig tankfartyget i Bandar Abbas-hamnen i södra Iran och de 23 besättningsmännen ska fortfarande befinna sig ombord på fartyget. Besättningen kommer enligt nyhetsbyrån Fars att hållas kvar på fartyget till dess att utredningen är klar.

Rederiet uppger att fartyget följde internationella navigeringsregler.

– Vi är fortfarande djupt bekymrade av Irans oacceptabla åtgärder, som tydligt hotar den internationella principen om fri sjöfart. Vi har rått brittiska fraktfartyg att hålla sig borta från området den närmaste tiden, säger en talesperson för den brittiska regeringen.

Tankfartyget ska inte ha haft någon last då det konfiskerades.

Varnar Iran

Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt varnar för "allvarliga konsekvenser" om problemet inte löses snabbt.

"Gårdagens händelser i Persiska viken är ett oroande tecken på att Iran slagit in på en farlig väg av olagliga och destabiliserande åtgärder som svar på att Gibraltar LAGLIGEN hållit kvar olja på väg till Syrien", skriver han på Twitter.

Fartyget var på väg till Saudiarabien när det beslagtogs i Hormuzsundet vid 17-tiden svensk tid. Fartyget befann sig då på internationellt vatten. Besättningsmännen uppges komma från bland annat Indien, Ryssland, Filipinerna och Litauen. Ingen i besättningen ska vara svensk.

– Det har inte rapporterats om några (person-)skador, säger Stena Bulks vd Erik Hånell till TT.

Tidigare varnat

Relationen mellan Iran och Storbritannien har blivit allt mer ansträngd sedan den iranska supertankern Grace 1, med 2,1 miljoner fat olja ombord, stoppades av brittiska marinen och polisen i Gibraltar den 4 juli efter misstankar om att den var på väg till Syrien med olja i strid med EU:s sanktioner. Iran förnekar att fartyget var på väg till Syrien och har kallat kvarhållandet "sjöröveri".

Den 10 juli varnade Mohsen Rezai, rådgivare till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, för att Iran kan komma att hämnas.

I torsdags beslagtog revolutionsgardet det Panamaflaggade fartyget Riah som man anklagar för att ha smugglat bränsle i Persiska viken. Endast knapphändig information har släppts om det fartyget, som tros tillhöra ett bolag i Förenade arabemiraten.

(TT-AFP-Reuters)

Detta har hänt i Persiska viken

(TT)

USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.

I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den överenskommelse om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ned sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.

12 maj: Fyra oljetankrar saboterades i Persiska viken. USA:s John Bolton lade skulden på Iran, som kategoriskt förnekade inblandning.

13 juni: Ytterligare två tankrar saboterades i Omanbukten. Återigen anklagade USA Iran, som även denna gång nekade.

20 juni: Irans revolutionsgarde sköt ner en amerikansk drönare som enligt Iran befann sig över iranskt territorium. USA hävdar att den befann sig i internationellt luftrum.

4 juli: Den iranska supertankern Grace 1 stoppades av den brittiska marinen och polisen i Gibraltar med 2,1 miljoner fat olja ombord, med misstankar om att den var på väg till Syrien med olja i strid med EU:s sanktioner.

11 juli: Tre till fem iranska fartyg närmade sig enligt den brittiska regeringen tankern British Heritage och försökte få den att ankra i iranskt vatten. Iran nekade till anklagelserna.

18 juli: Irans revolutionsgarde beslagtog det Panamaflaggade fartyget Riah som enligt revolutionsgardet smugglade bränsle i Persiska viken.

18 juli: USA sköt enligt Donald Trump ned en iransk drönare i Hormuzsundet. Irans vice utrikesminister Seyed Abbas Araghchi sade i ett uttalande att ingen iransk drönare har blivit nerskjuten.

19 juli: Iranska revolutionsgardet konfiskerade den brittiskflaggade svenskägda tankern Stena Impero.

19 juli: Beväpnade personer bordade den brittiskägda Liberiaflaggade tankern Mesdar. Tankern släpptes senare.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.