Oavsett om den samlade vetenskapen om klimatet är sann eller falsk tycks det finnas ett avgörande problem med vetenskapen: att den inte är motiverande. Att den globala medeltemperaturen stiger till följd av utsläpp orsakad av människan kan på sin höjd vara ett faktum, men ett faktum behöver en brygga till göromål.

För att uttrycka saken med filosofiska termer behövs en brygga mellan ontologin och etiken.

En sådan brygga erbjuder metafysiken och inte minst den metafysiska känslan. Det vill säga en övergripande föreställning om hur verkligheten är beskaffad. För hur ska människor utan metafysisk känsla kunna inbegripa något sådant som ett globalt klimathot? Här tror jag att samtidsmänniskan har allt att tjäna på att lägga de vetenskapliga tabellerna åt sidan och i stället läsa de filosofiska klassikerna.