Äntligen är årets första flyttande svanar här! Nu ramlar de in, olika fågelarter, en efter en, första tofsvipan, första havstruten, första bergfinken, och första snösparven. Ja, listan kan göras lång över fåglar som äntligen är här.

Häromdagen var jag och skådade fågel med min vän vid havet, så utbrister hon:

­– Åh, det doftar hav! Titta öppet hav! Nu är det vår.

En kort stund senare hör vi trutar som ropar i skyn och ja, då kan jag inte annat än att hålla med.

– Nu börjar det kännas som vår!

Strax därefter kommer två sångsvanar trumpetande på väg mot någon närliggande rastplats och åter triggas min känsla av att det är vår igång.

Strax därefter kommer två sångsvanar trumpetande på väg mot någon närliggande rastplats och åter triggas min känsla av att det är vår igång. De är starka och bestämda i sin flykt. Vingtag som viner. I luften låter sångsvanar och knölsvanar mycket olika. Sångsvanarnas vingar svischar lätt och de kommunicerar med varandra genom tre-fyratoniga läten. Knölsvanarna flyger tyst, men deras vingar lämnar ett kraftigt sjungande ljud.

Sångsvanens vårsträck genom landet sker i mars – april då sjöar och fjärdar till stor del fortfarande är isbelagda. Stora flockar av sångsvanar samlar då ihop sig vid olika sjöar i väntan på att kunna fortsätta norrut. Om hösten lämnar svanarna sina häckningsplatser mycket sent. Flyttningen kulminerar i november eller december och sammanfaller ofta med isläggningen.

"Smart flight" - utnyttjar vindkraften smart

Sångsvanarna kommunicerar i flykten på samma sätt som gäss och de flyger i likadan plogformation som gäss gör. Om plogformeringen sägs det att de rutinerade fåglarna flyger i främsta led och att sättet att formera sig på är smart ur ett vindperspektiv. Vinden pressas åt sidan och istället för att alla ska få mot- eller medvind så kan de svagare individerna flyga mer i mitten, smart tänkt.

Mindre sångsvan - en doldis i svanflocken

Mitt bland dessa stora svanflockar kan någon enstaka mindre sångsvan förekomma och det är egentligen den som många skådare spanar efter när de stannar upp och sveper med kikaren över svanflocken. För mindre sångsvan är rätt ovanlig här i Västerbotten. Men varje år kan man se några stycken i samband med att svanarna beger sig till sina häckområden. Skillnaden fåglarna emellan är att sångsvanen har ett större gult fält på näbben än vad mindre sångsvan (Cygnus columbianus) har.

Knölsvan - tung fågel med flygförmåga

En annan släkting till sångsvanen är knölsvan (Cygnus olor). Största skillnaden dem emellan är att knölsvanen har en vackert krokigt böjd hals och en orangeröd näbb med en svart knöl närmast näbbroten och gråsvarta fötter, samt är betydligt tyngre. Den ger ett större intryck än sångsvanen, men måtten för längd och vingspann är ungefär desamma, trots att vikten skiljer sig åt avsevärt. Knölsvanen är en av världens tyngsta fåglar med flygförmåga, vuxna hanar väger i genomsnitt 12 kg, men ända uppåt 16 kg tunga knölsvanar har rapporterats. 

Knölsvanar flyger oftast i par eller med sina ungar och för att kunna starta måste de ha ett par hundra meters startsträcka där de "springer" på vattenytan innan de kan lyfta.

Ritu Andersson är vetenskapsjournalist och fotograf. Hon brinner för mänskliga rättigheter, men även för djurens rätt. Hon har också en gedigen bakgrund som biolog och sedan barnsben har hon fågelskådat och fascinerats av fåglar. Här bloggar hon mestadels utifrån fågellivet i hemtrakterna vid Västerbottenskusten.