Majoriteten av alla Sveriges häkten står fulla eller överfulla. Även anstalterna är överbelamrade.
Det innebär risker för intagna och personal, enligt Per Sunneborn, fackordförande för ST inom Kriminalvården:
– Nu har dammluckorna öppnats, och det finns inget som tyder på att de kommer att stängas igen.
Det höga trycket på häktena hänger ihop med den höga beläggningen på anstalterna, enligt Per Sunneborn. I dagsläget finns 130 personer på landets överfulla häkten som egentligen skulle sitta på en anstalt. Men där finns inte plats.
Per Sunneborn som har jobbat inom Kriminalvården i 40 år har aldrig tidigare varit med om en så allvarlig situation som den man nu står inför. Däremot har han flera gånger fått erfara vad överbelagda anstalter kan leda till.
Upproret på Tidaholm
– På 90-talet skedde flera mord på klass 1-anstalter, vilket sammanföll med ett väldigt högt tryck. Branden på Tidaholm är ännu ett exempel på hur illa det kan gå.
Upproret på Tidaholmsanstalten startade 1994 efter att två fångar hamnat i bråk. Snart stod fängelset i brand och det största fångupproret i Sveriges historia var ett faktum.
Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg sade tidigare i veckan att fokus nu ligger på att lösa den akuta situationen. Det handlar främst om att skapa mer utrymme på anstalterna.
– Vi måste göra om varenda ledig yta till bostadsrum, sade han då till TT.
Det innebär att intagna som ska ha rätt till en egen cell får dela med någon annan. Generaldirektören säger att det kommer att skapa irritation på anstalterna. Per Sunneborn instämmer. Livet på anstalt, som redan är ett väldigt påfrestande liv för många, blir ännu tuffare.
Trångboddhet ökar risker
– Den svenska modellen är att nattvilan ska ske i enskildhet, men nu blir man alltså inlåst med en annan. Det medför ju ökade risker. Det kan uppstå bråk och våld, och det blir förhöjd risk för skadegörelse. Det blir sämre arbetsmiljö för våra medlemmar och sämre omvårdnad för de intagna.
Sunneborn ser ingen lösning nära förestående. Det finns ingen "quick fix" säger han, att skapa mer utrymme ser han som ytterst svårt. Han nämner systemet med soningskö som finns i Norge som en eventuell åtgärd. I praktiken innebär det att man får vänta i frihet några år efter dom innan man sätts på anstalt. Men för det krävs ny lagstiftning.
– Alla kurvor pekar åt fel håll, trycket från polisens nya effektivare arbete kommer fortsätta att öka. Nu har dammluckorna öppnats, och det finns inget som tyder på att de kommer stängas igen.
(Marc Skogelin/TT)
