loading
IAEA-chefen Rafael Grossi. Foto: Ronald Zak/AP/TT-arkivbild
IAEA-chefen Rafael Grossi. Foto: Ronald Zak/AP/TT-arkivbild
Utrikes

FN-tryck på Iran om kärnenergi

TT-AFP-Reuters

FN ökar trycket på Iran angående landets kärntekniska program. I en resolution krävs att Iran tillåter inspektörer att undersöka två misstänkta tidigare anläggningar.

Iran har nekat FN:s atomenergiorgan (IAEA) tillgång till anläggningarna under flera månader. Det finns misstankar om det i början av 2000-talet pågick kärnteknisk verksamhet där som inte tillkännagivits.

Nu har en resolution antagits där Iran uppmanas att samarbeta fullt ut med IAEA och att tillgodose dess begäran utan några ytterligare förseningar.

– Jag tycker att det här uttalandet är tydligt. Jag avser att mycket snart sätta mig ner med Iran och försöka lösa det här så fort som möjligt, säger IAEA-chefen Rafael Grossi.

Resolutionen lades fram av Frankrikes, Storbritannien och Tyskland medan USA stödde den. Med röstsiffrorna 25–2 antogs resolutionen. Kina och Ryssland sade nej, medan sju länder lade ned sina röster.

– Iran beklagar den här resolutionen och kommer att ta vidta lämpliga åtgärder som ett svar, de som har ställt sig bakom resolutionen kommer att få känna av återverkningarna, säger Kazim Gharib Abadi, Irans FN-ambassadör i Wien.

I ett uttalande varnar han IAEA för handlingar som kan leda till att kärnenergiavtalet JCPOA havererar. JCPOA undertecknades 2015 av Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. USA lämnade uppgörelsen 2018.

(TT-AFP-Reuters)

Kärnenergiavtalet med Iran

(TT)

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5 1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj 2018 beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De övriga länder som undertecknat avtalet – samt EU – ha emellertid velat hålla fast vid JCPOA.

Ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebar bland annat att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungt vatten. Enligt Iran kan avsteg göras inom ramen för avtalet om en part brutit mot det.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
IAEA-chefen Rafael Grossi. Foto: Ronald Zak/AP/TT-arkivbild
IAEA-chefen Rafael Grossi. Foto: Ronald Zak/AP/TT-arkivbild
Utrikes

FN-tryck på Iran om kärnenergi

TT-AFP-Reuters

FN ökar trycket på Iran angående landets kärntekniska program. I en resolution krävs att Iran tillåter inspektörer att undersöka två misstänkta tidigare anläggningar.

Iran har nekat FN:s atomenergiorgan (IAEA) tillgång till anläggningarna under flera månader. Det finns misstankar om det i början av 2000-talet pågick kärnteknisk verksamhet där som inte tillkännagivits.

Nu har en resolution antagits där Iran uppmanas att samarbeta fullt ut med IAEA och att tillgodose dess begäran utan några ytterligare förseningar.

– Jag tycker att det här uttalandet är tydligt. Jag avser att mycket snart sätta mig ner med Iran och försöka lösa det här så fort som möjligt, säger IAEA-chefen Rafael Grossi.

Resolutionen lades fram av Frankrikes, Storbritannien och Tyskland medan USA stödde den. Med röstsiffrorna 25–2 antogs resolutionen. Kina och Ryssland sade nej, medan sju länder lade ned sina röster.

– Iran beklagar den här resolutionen och kommer att ta vidta lämpliga åtgärder som ett svar, de som har ställt sig bakom resolutionen kommer att få känna av återverkningarna, säger Kazim Gharib Abadi, Irans FN-ambassadör i Wien.

I ett uttalande varnar han IAEA för handlingar som kan leda till att kärnenergiavtalet JCPOA havererar. JCPOA undertecknades 2015 av Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. USA lämnade uppgörelsen 2018.

(TT-AFP-Reuters)

Kärnenergiavtalet med Iran

(TT)

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5 1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj 2018 beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De övriga länder som undertecknat avtalet – samt EU – ha emellertid velat hålla fast vid JCPOA.

Ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebar bland annat att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungt vatten. Enligt Iran kan avsteg göras inom ramen för avtalet om en part brutit mot det.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024