Antalet biodlare ökar i Sverige och läget för honungsbina ser bättre ut än i många andra länder i världen. Däremot är humlor och vilda bin i kris på grund av bekämpningsmedel, landskapsomvandling och en allt artfattigare natur.

Eva Forsgren, samverkanslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, menar att det ”är superviktigt att skilja på honongsbiet som är ett livsmedelsproducerande husdjur och de vilda bina där många arter är hotade”.

Det sade hon på en konferens i Alnarp i Skåne som nyligen hölls av Jordbruksverket med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
På konferensen presenterades bland annat nya svenska forskningsrön om humlors pollinering och beredskapen mot exotiska skadegörare.

Höja beredskapen

Tidigare har man fastslagit att en bra pollinering har stor betydelse för skörd och kvalitét av grödor som till exempel raps, äpplen, hallon, tomater, klöverfrö och jordgubbar.

Därför vill man höja beredskapen mot skadegörare och sjukdomar som än så länge inte finns i Sverige. Detta för att säkra pollineringen av våra livsmedel.

Erik Sjödin på Naturvårdsverket beskrev under konferensen de största hoten mot de vilda pollinatörerna.

– Det är grönytor som växer eller planteras igen, bekämpningsmedel, ökad näringsbelastning och intensifierat jordbruk. Bara 1 procent av Sveriges yta utgörs idag av ängs- och betesmark, sade han.

Skapa husrum för pollinatörer

Några av de områden som man kan använda för att skapa mat och husrum för pollinatörer är bland annat obesprutade åkerkanter, golfbanor, vägkanter, kyrkogårdar, skogsbryn och trädgårdar.

Naturvårdsverket vill därför höja ersättningen till ekologisk produktion. Man vill även ge miljöersättning för skapande och skötsel av småbiotoper. Dessutom vill man ha en översyn av ersättning för restaurering och skötsel av slåtterängar och betesmarker.

Enligt Thorsten Rahbek Pedersen, enhetschef och projektledare på Jordbruksverket, är det bra med internationella studier som ger bättre beredskap i framtiden.

– Vi har hämtat kunskap från andra länder och biodlarna har bättre beredskap mot exotiska skadegörare idag. Inget i projektets resultat visar att de importerade humlorna bär på fler sjukdomar än våra inhemska, tvärtom. Men det viktiga är att vi arbetar för att gynna de vilda pollinatörerna som solitärbin och humlor, sade han.

Konferensen anordnades av Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Biodlingsföretagarna och Sveriges Biodlares Riksförbund.