Regeringen vill ta fram en lag för att förbjuda rasistiska organisationer. Experter i yttrandefrihet och juridik varnar emellertid för förslaget.
– Svårt och sannolikt ineffektivt, säger juristen Thomas Bull.
Socialdemokraternas Morgan Johansson meddelade vid en presskonferens på fredagen att regeringen vill förbjuda nazistiska och rasistiska organisationer, med hänvisning till en paragraf i Regeringsformen. Det är dock oklart om paragrafen ska tolkas på det sättet, anser yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
– Det andra är frågan om det är lämpligt, om detta är en väg för att bekämpa åsikter som de flesta anser är vidriga, förgripliga och avskyvärda, säger han.
Lag kan bli tandlös
Enligt Funcke bör åsikter och värderingar bemötas med argument. Dessutom riskerar en ny lag att bli tandlös.
– Inför man ett förbud mot en viss organisation betyder ju inte det att man får bort dem från gator och torg. Mötes- och demonstrationsfriheten är reglerad för sig, de två rättigheterna har ingenting med varandra att göra, säger han.
Journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar att det finns en risk med att tillsätta en lag mot rasistiska organisationer. Foto: Janerik Henriksson/TT/Arkivbild
Justitierådet i Högsta förvaltningsdomstolen Thomas Bull är inne på samma spår. Han tar exemplet med Aftonbladet som kungen förbjöd för 200 år sedan men som då istället fortsatte att ges ut som Aftonbladet 2 och så vidare.
– Det är frågan om en åtgärd kommer att leda till en rad processer som egentligen ger de här nazisterna uppmärksamhet och de kan påstå att de är politiskt förtryckta. Folk slutar inte att vara nazister och aktiva bara på grund av en lag, säger han.
Hot mot yttrandefriheten
Funcke anser att det redan finns lagstiftning för att stoppa demonstrationer och organisationer som saknar tillstånd. Och lagen om hets mot folkgrupp begränsar vilka åsikter och värderingar som får uttalas. Han anser även att en sådan här lag kan bli ett hot mot yttrandefriheten.
– Ja, i yttersta änden handlar det om möjligheten för enskilda personer och grupper eller sammanslutningar att få ge uttryck för sina olika åsikter och värderingar, säger han.
(Emil Berglund/TT)
Sveriges fyra grundlagar
1. Regeringsformen
Är den grundlag som Morgan Johansson och regeringen anser att förslaget har stöd av. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas.
2. Successionsordningen
3. Tryckfrihetsförordningen
4. Yttrandefrihetsgrundlagen
Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting av grundlag och lag.
(Källa: riksdagen)
