loading



Inrikesminister Anders Ygeman presenterade i dag en överenskommelse om åtgärder mot terrorism tillsammans med allianspartierna. Foto: TT-arkivbild
Inrikesminister Anders Ygeman presenterade i dag en överenskommelse om åtgärder mot terrorism tillsammans med allianspartierna. Foto: TT-arkivbild
Inrikes

Enighet utreda skärpt utlänningskontroll

Epoch Times

Regeringen och Alliansen har nått en överenskommelse om nya åtgärder mot terrorism.

Kontrollen av personer som bedöms utgöra säkerhetshot föreslås skärpas och en utredning ska se över lagen om särskild utlänningskontroll.

– Vi skärper det förebyggande arbetet mot terrorism, vi stärker Säpos och polisens möjligheter att ta del av signalspaning och möjligheterna till kameraövervakning och stärker förmågan att hantera terrorhot, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) på regeringens gemensamma pressträff med Alliansen.

Företrädarna för partierna presenterar, efter drygt en månad av terrorsamtal över blockgränserna, en rad förslag om hur åtgärderna mot terrorism kan ökas.

Många punkter

Överenskommelsen är på flera sidor och har många punkter. De flesta av de förslag som partierna förde fram när samtalen inleddes i slutet av april. Då fanns ett tiotal förslag från regeringen och de fyra borgerliga partierna på bordet.

Inrikesminister Anders Ygeman säger att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska se över skyddet för fotgängare och andra i det offentliga rummet, det vill säga på gator och torg och andra ställen där många människor rör sig. Det kan handla om att sätta upp betonghinder och annat som gör det svårare att genomföra attentat med lastbilar, som skedde vid attacken på Drottninggatan.

Säkerhetspolisen och Migrationsverket kommer också att få möjligheter till stärkt samarbete, till exempel genom att dela information.

Liberalernas företrädare Roger Haddad framhåller att åtgärderna inte bara tar sikte på migrationsströmmar och utifrån kommande hot utan även den inhemska radikaliseringen och extremismen, om det så handlar om jihadism, vänster- eller högerextremism.

Ett förslag är att nationella insatsteam mot radikalisering och extremism ska inrättas.

Skärpta straff

Regeringen har redan beslutat att utreda att kriminalisera att delta i eller på annat sätt stödja en terroristorganisation. En sådan lagskärpning vill även de borgerliga partierna se. Moderaterna har också bland annat drivit skärpta straff för brott med terrorismkoppling, ökad kameraövervakning av offentliga platser och att ge Säpo tillgång till signalspaning parallellt med att förundersökning om brott pågår.

Miljöpartiet har lyft ett förslag om att använda elektronisk fotboja på säkerhetsrisker som har utvisningsbeslut, men som inte kan utvisas av olika skäl. Kristdemokraterna (KD) har fört fram ett liknande förslag, men som skulle kunna omfatta även andra personer med utvisningsbeslut som befaras försöka gå under jorden.

Flera platser

KD och M har föreslagit att fördubbla polisens nationella insatsstyrka så att den kan hantera terrordåd som sker på flera platser samtidigt.

Fler partier har fört fram krav på att lätta på sekretessregler för att öka informationsutbyte mellan myndigheter, Säpo och polisen. Det har funnits krav från fler håll på mer resurser till polisen och till FRA och till den militära underrättelsetjänsten, Must.

(TT)

Åtgärder som är på gång eller har införts

Finansieringslagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall träder i kraft 2002.
Terroristbrottslagen införs 2003.

Rekryteringslagen träder i kraft 2010 och innebär straff för att uppmana och rekrytera till terroristbrott, samt att ge utbildning för terroristbrott.

Rekryteringslagen utvidgas 2016 till att även resande för att utbilda sig för eller begå terroristbrott blir straffbart. Även att underlätta eller organisera och finansiera sådana resor kriminaliseras.

Ett utredningsförslag om att kriminalisera deltagande i väpnad konflikt för terroristgrupper läggs fram 2016. Regeringen bereder nu ett eventuellt lagförslag.

Regeringen beslutar våren 2017 att snabbutreda straff för den som deltar i eller på annat sätt stödjer en terroristorganisation. Utredningen ska vara klar den 15 december.

Möjligheter för polisen att använda hemlig dataavläsning utreds. Utredningen ska vara klar i november 2017.

Passlagen skärps 2016 för att minska missbruk av svenska pass.

En utökad kameraövervakning på offentliga platser utreds. Utredning ska vara klar 15 juni i år.

En utredning för att säkerställa att polisens insatsstyrka ska kunna agera på flera platser samtidigt ska vara klar i juni i år.

Arbetet mot våldsbejakande extremism ska läggas på en myndighet. Regeringsbeslut inom kort.

Källa:TT

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading



Inrikesminister Anders Ygeman presenterade i dag en överenskommelse om åtgärder mot terrorism tillsammans med allianspartierna. Foto: TT-arkivbild
Inrikesminister Anders Ygeman presenterade i dag en överenskommelse om åtgärder mot terrorism tillsammans med allianspartierna. Foto: TT-arkivbild
Inrikes

Enighet utreda skärpt utlänningskontroll

Epoch Times

Regeringen och Alliansen har nått en överenskommelse om nya åtgärder mot terrorism.

Kontrollen av personer som bedöms utgöra säkerhetshot föreslås skärpas och en utredning ska se över lagen om särskild utlänningskontroll.

– Vi skärper det förebyggande arbetet mot terrorism, vi stärker Säpos och polisens möjligheter att ta del av signalspaning och möjligheterna till kameraövervakning och stärker förmågan att hantera terrorhot, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) på regeringens gemensamma pressträff med Alliansen.

Företrädarna för partierna presenterar, efter drygt en månad av terrorsamtal över blockgränserna, en rad förslag om hur åtgärderna mot terrorism kan ökas.

Många punkter

Överenskommelsen är på flera sidor och har många punkter. De flesta av de förslag som partierna förde fram när samtalen inleddes i slutet av april. Då fanns ett tiotal förslag från regeringen och de fyra borgerliga partierna på bordet.

Inrikesminister Anders Ygeman säger att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska se över skyddet för fotgängare och andra i det offentliga rummet, det vill säga på gator och torg och andra ställen där många människor rör sig. Det kan handla om att sätta upp betonghinder och annat som gör det svårare att genomföra attentat med lastbilar, som skedde vid attacken på Drottninggatan.

Säkerhetspolisen och Migrationsverket kommer också att få möjligheter till stärkt samarbete, till exempel genom att dela information.

Liberalernas företrädare Roger Haddad framhåller att åtgärderna inte bara tar sikte på migrationsströmmar och utifrån kommande hot utan även den inhemska radikaliseringen och extremismen, om det så handlar om jihadism, vänster- eller högerextremism.

Ett förslag är att nationella insatsteam mot radikalisering och extremism ska inrättas.

Skärpta straff

Regeringen har redan beslutat att utreda att kriminalisera att delta i eller på annat sätt stödja en terroristorganisation. En sådan lagskärpning vill även de borgerliga partierna se. Moderaterna har också bland annat drivit skärpta straff för brott med terrorismkoppling, ökad kameraövervakning av offentliga platser och att ge Säpo tillgång till signalspaning parallellt med att förundersökning om brott pågår.

Miljöpartiet har lyft ett förslag om att använda elektronisk fotboja på säkerhetsrisker som har utvisningsbeslut, men som inte kan utvisas av olika skäl. Kristdemokraterna (KD) har fört fram ett liknande förslag, men som skulle kunna omfatta även andra personer med utvisningsbeslut som befaras försöka gå under jorden.

Flera platser

KD och M har föreslagit att fördubbla polisens nationella insatsstyrka så att den kan hantera terrordåd som sker på flera platser samtidigt.

Fler partier har fört fram krav på att lätta på sekretessregler för att öka informationsutbyte mellan myndigheter, Säpo och polisen. Det har funnits krav från fler håll på mer resurser till polisen och till FRA och till den militära underrättelsetjänsten, Must.

(TT)

Åtgärder som är på gång eller har införts

Finansieringslagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall träder i kraft 2002.
Terroristbrottslagen införs 2003.

Rekryteringslagen träder i kraft 2010 och innebär straff för att uppmana och rekrytera till terroristbrott, samt att ge utbildning för terroristbrott.

Rekryteringslagen utvidgas 2016 till att även resande för att utbilda sig för eller begå terroristbrott blir straffbart. Även att underlätta eller organisera och finansiera sådana resor kriminaliseras.

Ett utredningsförslag om att kriminalisera deltagande i väpnad konflikt för terroristgrupper läggs fram 2016. Regeringen bereder nu ett eventuellt lagförslag.

Regeringen beslutar våren 2017 att snabbutreda straff för den som deltar i eller på annat sätt stödjer en terroristorganisation. Utredningen ska vara klar den 15 december.

Möjligheter för polisen att använda hemlig dataavläsning utreds. Utredningen ska vara klar i november 2017.

Passlagen skärps 2016 för att minska missbruk av svenska pass.

En utökad kameraövervakning på offentliga platser utreds. Utredning ska vara klar 15 juni i år.

En utredning för att säkerställa att polisens insatsstyrka ska kunna agera på flera platser samtidigt ska vara klar i juni i år.

Arbetet mot våldsbejakande extremism ska läggas på en myndighet. Regeringsbeslut inom kort.

Källa:TT

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024