Den tidigare artikelserien om energin i världens största ekonomier följs nu upp med en serie om våra nordiska grannar. På många vis har de en snarlik situation som Sverige, till exempel beträffande samhällsskick och klimat. Samtidigt finns det en hel del skillnader, både i förutsättningar och hur man valt att tackla dem. Sist ut är vår låglänta granne i söder – Danmark.

Danmark har blivit en föregångare inom vindkraft. Detta kan tyckas vara paradoxalt eftersom Sverige hade världens största vindkraftverk på 1980-talet. Efter oljekrisen och i och med det politiska motståndet mot kärnkraft satsade Sverige på stora anläggningar, med Sydkrafts testanläggning i Maglarp i Skåne och Vattenfalls på Näsudden på Gotland som flaggskepp. Maglarp var på tre megawatt, vilket var världens största vindkraftverk på den tiden, och Näsuddens två megawatt placerade verket på silverplats globalt. 

Maglarp planerades för en kapacitetsfaktor, den andel av full effekt man över en tidsperiod producerade, på 27 procent men i verkligheten landade man på 13 procent. Erfarenheterna var snarlika på Näsudden, och till ganska stor del handlade det om tekniska problem med växellådor som utsattes för extrema påfrestningar. ”För lite och för sent” är en vanlig synpunkt i politiska debatter, men i fallet Maglarp och Näsudden kan man argumentera för att det handlade om ”för stort och för tidigt”.