En miljon av jordens åtta miljoner arter hotas av utrotning. Media talar om ett akut klimathot. Men kan det vara så att den ekonomiska tillväxten som vi styr över är viktigare än miljön?
Vi som körde bil på 1970-talet påminns om att vi sommartid kunde tvingas stanna på ”macken” för att få vindrutan rengjord. Den tidens mackar erbjöd denna service utan extra kostnad. Problemet som behövde åtgärdas var att vindrutan var täckt av insekter.
Nu synes detta ”problem” inte längre vara lika aktuellt. Med detta som bakgrund påminns jag om en dokumentär på SVT från 2020 med titeln Attenborough och massutrotningen.
I dokumentären nämns att en miljon av åtta miljoner arter på jorden hotas av utdöende, därav 500 000 växt- och djurarter och 500 000 insektsarter. Takten på utdöendet har på grund av mänsklig dårskap accelererat. Attenborough påpekar att alla grupper är på nedgång. Populationerna minskar dag för dag i exempelvis Amazonas, Afrika och Arktis.
För att återgå till insekterna så konstateras att dessa ingår i näringskedjan. För hundratusentals andra arter är de oerhört viktiga och inte minst i samband med pollinering. 75 procent av livsmedelsgrödorna är beroende av pollineringen. I sammanhanget kan nämnas att 30 procent av matjorden globalt har utarmats. Biodiversiteten är låg.
Vi får via media ta del av det ”klimathot” vi akut sägs vara utsatta för. Klimatet är förvisso viktigt för arters överlevnad men påverkas dessvärre av en rad faktorer över vilka vi människor inte styr. En del av klimatpåverkan kan vi påverka, men kan det möjligtvis vara så att ingenting får stå i vägen för de mäktiga ekonomiska intressen som politiker kallar ”tillväxt”?
Kan det möjligtvis vara så att ingenting får stå i vägen för de mäktiga ekonomiska intressen som politiker kallar ”tillväxt”?
Ekonomisk tillväxt innebär bland annat skogsskövling i Amazonas och annorstädes samt utarmning av den goda jorden i en hänsynslös jakt för att öka produktionen. I skuggan av det som understundom benämns klimathysterin ser vi dock hur ”våra miljöer” och den biologiska mångfalden på jorden utarmas utan avbrott.
Vi ser på många områden i Sverige konsekvenserna för miljön av ett litet miljöparti med benäget bistånd från bland annat makthungriga socialdemokrater i deras iver att ”vara i framkant”.
Till sist har vi i dagarna hört FN:s generalsekreterare António Guterres kryptiskt påstå att ”Planeten kokar”. Huruvida denne avser fenomen knutna till väder, klimat, miljö eller möjligen något annat synes osäkert. Säkert är däremot att utomhustermometern nu i början av augusti 2023 strax innan lunch i metropolen Sösdala i Sverige visar 14 grader Celsius, således långt under kokpunkten.
Ronny Larsson i Kvistalånga
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
