loadingDagens svenska bistånd bygger till stor del på andra mål än att ge katastrofbistånd. Hållbarhet, miljö och samhällsbyggnad präglar en allt större del av biståndet. Foto: Riccardo Mayer/Shutterstock
Dagens svenska bistånd bygger till stor del på andra mål än att ge katastrofbistånd. Hållbarhet, miljö och samhällsbyggnad präglar en allt större del av biståndet. Foto: Riccardo Mayer/Shutterstock
Inrikes

En 70-årig långbänk som ännu inte funnit sin lösning

Olle Felten

Svenskt bistånd, i form av ett organiserat utvecklingssamarbete, har pågått i cirka 70 år. Diskussionen om hur biståndets effekter och resultat kan och bör verifieras har funnits med i debatten sedan dess.

Både riksdagen och regeringen är tydliga med att biståndet måste följas upp och utvärderas. Det övergripande målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det svenska internationella biståndet omfattar 47,6 miljarder kronor 2024.

Riksrevisionens nya granskning av Sida (RiR 2024:4) handlar om hur man hanterar denna uppföljning, kontroll och utvärdering. Den övergripande slutsatsen av granskningen är att ”regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad”. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen en rad påtagliga brister i just dessa avseenden.

Den svenska biståndsbudgeten

56 miljarder kronor spenderar den svenska staten 2024 inom budgetramen för bistånd.

Av dessa pengar går 1,6 miljarder kronor till asylmottagning och 4,4 miljarder kronor till EU:s biståndsverksamhet. Utrikesdepartementets förvaltningskostnader på 491 miljoner kronor räknas av, liksom ”övriga” poster på 866 miljoner kronor.

Därmed återstår det för Sida att hantera totalt 48,6 miljarder kronor för internationellt bistånd av olika slag. Det är 2,5 miljarder kronor mer än biståndsbudgetens utfall för 2022. En mindre avtrappning av budgetramen för utgiftsområdet för år 2025 (-367 miljoner kr) och 2026 (-948 miljoner kr) finns med i årets statsbudget.

Pengarna finansierar olika ändamålsenliga och relevanta projekt och administreras till största delen av Sida, men genomförs av olika samarbetspartners och ”globala institutioner”.

Alla projekt som finansieras av Sida granskas årligen med hjälp av revisorer. Mer omfattande utvärderingar görs av Expertgruppen för biståndsanalys, EBA. Sida revideras av Riksrevisionen.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDagens svenska bistånd bygger till stor del på andra mål än att ge katastrofbistånd. Hållbarhet, miljö och samhällsbyggnad präglar en allt större del av biståndet. Foto: Riccardo Mayer/Shutterstock
Dagens svenska bistånd bygger till stor del på andra mål än att ge katastrofbistånd. Hållbarhet, miljö och samhällsbyggnad präglar en allt större del av biståndet. Foto: Riccardo Mayer/Shutterstock
Inrikes

En 70-årig långbänk som ännu inte funnit sin lösning

Olle Felten

Svenskt bistånd, i form av ett organiserat utvecklingssamarbete, har pågått i cirka 70 år. Diskussionen om hur biståndets effekter och resultat kan och bör verifieras har funnits med i debatten sedan dess.

Både riksdagen och regeringen är tydliga med att biståndet måste följas upp och utvärderas. Det övergripande målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det svenska internationella biståndet omfattar 47,6 miljarder kronor 2024.

Riksrevisionens nya granskning av Sida (RiR 2024:4) handlar om hur man hanterar denna uppföljning, kontroll och utvärdering. Den övergripande slutsatsen av granskningen är att ”regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad”. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen en rad påtagliga brister i just dessa avseenden.

Den svenska biståndsbudgeten

56 miljarder kronor spenderar den svenska staten 2024 inom budgetramen för bistånd.

Av dessa pengar går 1,6 miljarder kronor till asylmottagning och 4,4 miljarder kronor till EU:s biståndsverksamhet. Utrikesdepartementets förvaltningskostnader på 491 miljoner kronor räknas av, liksom ”övriga” poster på 866 miljoner kronor.

Därmed återstår det för Sida att hantera totalt 48,6 miljarder kronor för internationellt bistånd av olika slag. Det är 2,5 miljarder kronor mer än biståndsbudgetens utfall för 2022. En mindre avtrappning av budgetramen för utgiftsområdet för år 2025 (-367 miljoner kr) och 2026 (-948 miljoner kr) finns med i årets statsbudget.

Pengarna finansierar olika ändamålsenliga och relevanta projekt och administreras till största delen av Sida, men genomförs av olika samarbetspartners och ”globala institutioner”.

Alla projekt som finansieras av Sida granskas årligen med hjälp av revisorer. Mer omfattande utvärderingar görs av Expertgruppen för biståndsanalys, EBA. Sida revideras av Riksrevisionen.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024