Den svenska koralboken är samtidigt en röst och en mångfald av röster. Liksom en kör är mer än sina enskilda stämmor, existerar inte kören utan sina enskilda stämmor. Det finns med andra ord ingen motsättning mellan helheten och delarna, så länge de som ingår i kören i metaforisk – och bokstavlig – mening delar modersmål, det vill säga en kultur i ordets vidaste och djupaste mening. Enighet råder i det bärande. Eller annorlunda formulerat: Liksom tonsäkerheten i ett modersmål är absolut, är ett musikaliskt arv lika naturligt för var och en som delar det.
Detta arv är gemenskapen själv.